6 Tidigare forskning Nedan presenteras, med början i den svenska forskningen, något av vad tidigare forskning behandlat och vilka perspektiv de tillfört denna studie. En viktig föregångare är Sven Kjöllerströms Guds och Sveriges lag under reformationstiden. Frågeställningarna i gränsområdet mellan teologi och juridik är delvis desamma under de båda undersökningsperioderna, såsom i vilken mån de bibliska straffbestämmelserna är giltiga och i vilken mån människor har rätt att genomlagstiftning eller nåd frångå dem.*"^ Kjöllerströms uttalade syfte är att söka innebörden av »Guds lag» »i teori och praxis».I övrigt har teologiska studier, där dödsstraffet eller närliggande frågor berörts, huvudsakligen varit av enbart idéhistorisk art.*^ Debatten och lagstiftningsarbetet som behandlas i kapitel 1—3 har tidigare undersökts av Erik Anners i Humanitet och rationalism och av Ivar Seth i Överheten och svärdet.Att Anners så grundligt skildrat och analyserat bakgrunden till och genomförandet av Gustaf III:s straffrättsreformer medför att denna boks kapitel 1 inte är avsett att upprepa det redan kända, utan att ta fram de händelser och debatter sombehövs för att lösa avhandlingens uppgift inom ramen för en rimligt sammanhållen framställning. Seths styrka är att lyfta fram debattens bredd, särskilt i dagspressen. En bok somborde ha många beröringspunkter med den här föreliggande är Anders Arners Kyrka och fångvårdi Sverige 1846—1946. Tyvärr är det inte så. Den behandlar till stora delar annat än det ämne titeln anger.'^ SvanteJakobsson har i Dödsfångars beredelse lyft framberedelsen av de sista sex i Sverige halshuggna.*^ Jakobssons verk är dock huvoidsakligen ett referat av frade prästerliga källorna omkring beredelsen, och saknar djupare teologisk analys. Själavården av dödsfångar studeras ofta som en del av historien kring en enstaka välkänd person, som t ex Jacob Johan Anckarström, Johann Friedrich Struensee och Enewold Brandt.2° Även mer systematiska studier av fängelsesjälavård och själavården av de dödsdömda förekommer dock.^' Straff och dödsstraff har varit objekt för mycken forskning från olika infallsvinklar. Litteraturv’etenskapligt har undersökningar förekommit, både om enskilda författares förbiilande till straffen och om litterära berättelser kring dödsstraffet.-- Avrättningensomdrama har genomårtusenden fascinerat människorna. Under senare år har denna fascination också tagits upp av forsk- '■* Se t ex Kjöllerström 1957 s 36 ff, 46 ff, 92 ff. Kjöllerström 1957 s 3. Se tex Feilcke 1961, Althaus 1955. Anners 1965, Seth 1984. >8 Arner 1963. Jakobsson 1987. Sidenvall 1987, Kornerup 1933-35 och Kornerup 1951 s 334 ff. Se tex Oleschinski 1993. Se tex Collins 1962, Liisebrink 1983.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=