4 intressant. Hur ska denna problematik behandlas? Olika lösningar har valts i olika sammanhang. I avsnittet rörande själavåda i praxis i kapitel 5 har framställningen byggts upp av enskilda fall. Försök att identifiera generella företeelser skulle där till stora delar enbart bli konstruktioner, somskulle dölja de enskilda fallens variationsrikedom. I kapitel 6, där problematiken är akut, men där utifrån förekommande fasta handlingsmönster en stor mängd i källorna skildrade moment kan sammanföras till lätt identifierbaraföreteelser, har framställningen disponerats utifrån dessa, med iakttagande av deras förankring i konkreta händelser. Generellt sett har företeelserna fått vara en styrande faktor. Den viktigaste orsaken till detta val är att företeelser är av mer generell och abstrakt beskaffenhet, varför framställningen redan från början befinner sig på en sådan nivå. Avgränsning En naturlig startpunkt för del I är 1778—79 års riksdag, där för första gången i Sverige upplysningstidens strafflagstänkande skulle omsättas i lagstiftning. Avgränsningen kan även motiveras teologiskt utifrån Feilcke, som menar att motsättningen inom den teologiska etiken om dödsstraffet började med upplysningen och Beccarias angrepp på detta.* Kapitel 4 har också en naturlig ansatspunkt i förberedelsearbetet inför en ny kyrkohandbok under 1700-talets sista decennier. Utifrån de särskilt i kapitel 5 skildrade problemen skulle man även kunna tänka sig 1723 eller 1734 som inledningsår, men i praxis finns grund för att påstå att ett nytt läge inträder, inte bara i Sverige, vid mitten av 1700-talet. Trots att redan under 1600-talet en stor andel av morden var mord med syfte att bli avrättad^ var det först vid denna tid som ifrågasättandet av det religiösa exemplets välgörande verkan i flera länder ledde till lagstiftningsåtgärder. I Danmark förändrades de rättskipande myndigheternas praxis vid och strax efter mitten av 1700-talet. Dåupphörde remisserna i benådningssaker till teologiska fakulteten i Köpenhamn. Benådningar från dödsdomar blev betydligt vanligare, och hänvisningar till Guds lag. Guds vilja, straffet som en försoning med Gud och liknande uttalanden förekominte längre i lagstiftning och domar.i° Visserligen förekom en teologiskt motiverad åsiktsbildning om dödsstraffet även efter 1921,1* rnen jag finner det ändå lämpligt att sätta en punkt vid beslutet om dödsstraffets avskaffande i fredstid. Debatten blev därefter, i sin * Feilcke 1961 s 8; jfr Althaus 1955 s 10 f. Jansson 1994 s 24. Holmboe 1961 s 113 f, 138, 148, 167 ff. Att i Danmark teologisk fakultet och inte, Tyskland, juridisk var den mest tillfrågade berodde på att den juridiska fakulteten i Köpenhamn länge var av ringa betydelse, Thygesen 1968 s 23. " Se t ex omGöteborgs Stifts-Tidning Hörmander 1980 s 50. som 1
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=