Avslutande perspektiv Förändringen, från 1700-talets dödsstraffsdebatter till dödsstraffets försvinnande, kan ses somden långsamma undergången för ett system, ett ideal, träffande karakteriserat av Francois Lebrun i Les hommes et la mort en Anjou aux 17^ et 18^ siécles: La publicité des executions capitales ne prend son sens que dans ce climat qui donne å la mort d’autrui valeur d’exemple. La mort d’un criminel peut étre doublement exemplaire: non seulement elle rappelle ce qu’il en coute de transgresser les lois, mais encore, si le criminel meurt repenti, elle prouve que le plus grand pécheur a toujours la possibilité de se racheter et de faire la mort du bon larron.' Systemets grundläggande förutsättning tycks vara sambandet mellan stat och kyrka, vilket accentuerats i en situation där kyrkan står i ett nära beroende av stat och samhälle. Sambandet med den sakralisering av staten och rätten, som ligger t ex i begreppet ’Guds och Sveriges lag’, är tydligt. I vilken grad ett sådant tänkt systemunder en tänkt glanstid egentligen fungerade och i vilken mån det endast var ett ideal är inte i detta sammanhang av avgörande betydelse. Större hänsyn än vad somär vanligt behöver tas till teologiska och kyrkliga aspekter när man förklarar straffsystemets förändring med ca 1800 somviktigaste brytpunkt — de torterande avrättningarnas försvinnande och vägen mot de intramurala avrättningarna samt, främst, fängelsesystemets triumf. De linjer och mönster som nedan utvecklas bör också ses i detta sammanhang, där de bara är kompletterande och justerande. Förändringen bör ses i ljuset av en sekularisering, i betydelsen att ’religionen’ privatiseras medan samhällslivet och dess gemensamma världsbild och kultur förvärldsligas. En del av processen är att gränser mellan stat och kyrka succéssivt tillkommer och förtydligas.^ Rättens tilltagande sekularisering, som var en del av det allmännas generella sekularisering, öppnade dörren för systemets sammanbrott. Religionen utvecklades till en privatsak, t ex genom enskilda nattvardsgångar och sökandet efter personlig — från det gemensamma kyrkolivet i viss mån frikopplad — in- ' »Avrättningarnas offentlighet får sin mening endast i det klimat somvärdesätter nästans död somett exempel. En brottslings död kan vara ett dubbelt exempel. Den erinrar inte endast omlagöverträdelsens pris; ombrottslingen dör ångerfull, visar den att den största svndare alltid har möjligheten att försonas och dö den gode rövarens död.» (min översättning) Lebrun 1971 s 417. ^ Jfr Gustafsson 1977 s 18 ff, Gustafsson 1978 s 72, Sanders 1995 s 16 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=