RB 53

192 att se på den avrättade brottslingen. Skulle denne även som död tjäna som avskräckande exempel, eller var det nu tid för dennes närmaste att ta hand om honom- snarare som död än sombrottsling? Det var slutligen lagstiftningen vid införandet av intramurala avrättningar som möjliggjorde händelser som Sallroths gravsättning. Denna var dock endast ett led i en tydlig utveckling under 1800-talet, där den avrättades kropp spelade allt mindre roll och dess uppvisande mest blev ett problem. Undantag från det vanliga bruket att hängdas och steglades kroppar hängde kvar och sönderföll på platsen förekom. När avrättningen genomfördes inne i en stad var det knappast möjligt att låta kroppen bli kvar. Vid en hängning på torget i Nyköping 1747 bortförde skarprättaren kroppen på kvällen.En annan anledning till avsteg från praxis visar två tillfällen, där KM:t tillät att avrättades kroppar nedtogs och begravdes. Bägge besluten rörde avrättningar utförda i samband med rysk ockupation av Finland, och åtminstone vid det tidigare tillfället var detta det avgörande skälet för tillståndet. Under de kvalificerade dödsstraffens sista tid förekom flera liknande awikelser. Kanske hade tröskeln blivit lägre i väntan på snar lagrevision? Efter hängningen 1832 sågs Magnus Christiansson Nedervalls kvarhängande kropp fr a som en sanitär olägenhet, somKBh följaktligenfick tillstånd att ta omhand och gräva ned.*^^ När Anders Svala och Nils Ösare avrättats och steglats 1834 ansökte KBh hos KM:t omatt, sedan »en högst osund lukt spritt sig», med hänsyn till det allmänna hälsotillståndet få ta ned de steglade. Tillstånd gavs av KM:t med hänvisning till »närvarande omständigheter», sannolikt koleraepidemin.’'^° Något nytt vid denna tidvar vilken stark ställning upplevelsen av den döda kroppen som något störande och stötande hade fått. De kvalificerade dödsstraffens avskaffande berodde troligen delvis på detta. Dödsstraffet strävade efter sitt ideal - det enkla och rena dödandet. Olaga nedtagning av kropparna var inte sällsynt.*"^* Ofta är orsaken okänd, men tre möjliga motiv kan urskiljas. Det fanns en efterfrågan på spikar odyl — men också på själva kroppen — av vidskepelseskäl. Det ledde till att hela eller Schncll 1948 s 23. Fol 200 ff justitierevisionens registratur 13/4 1722 NJrA RA, Åbo hovrätts extraktprotokoll 13 och 14 december 1743 i utslagshandlingar 12/1 1744 NJrA RA, rådsprotokoll i justitieärende 12/1 1744 NJrA RA; jfr s 206 coll. 432.77 HUB. Memorial från KBh i Göteborgs och Bohuslän 16/1 1832 i utslagshandlingar 30/1 1832 och HD:s protokoll 30/1 1832 NJrA RA, Wedberg 1935 s 244. Allmänna hälsoskäl hade ocksåvarit orsaken när de döda kropparnas kvarlämnande på avrättningsplatserna 1811 avskaffades i Preussen, Evans 1984 s 221. Skrivelse från KBh i Gävleborgs län 23/8 1834 i Skrivelser till KM:t från landshövdingen i Gävleborgs län vol 28 RA, statsrådsprotokoll i ecklesiastikärenden 26/8 1834 RA. Justitiestatsministern Mathias Rosenblad konsulterade informellt HD i ärendet, anteckning för 25/8 1834 s 377 Stråles prejudikatsbok 1832—35 NJrA RA. Förutomnedan anförda exempel, se även anteckning 8/2 1831 C:1 Malmö slottsförsamlings arkiv MSA och Johan Tvet: Desse 4s Execution Nordin 1398 UUB. 138

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=