190 både i tid och evighet att deras salighet åtminstone måste ha ifrågasatts av de närvarande. I dödsfångarnas avskedsskrifter förmedlas en villighet att dö. Titeln på Sifwert Anderssons verk är Afskedsord wid befrielsen från fängelset på min dödsdag. Han går mycket långt i sin evighetslängtan: Omjag nu skulle få konungens nåd att leva, så kunde jag icke antaga dess anbud, emot den stora härligheten, sommig förestår i himmelen, att vara där Gud själv är.’'^^ En sådan förtröstan var fångens egen, men passade samtidigt väl in i den förväntan som fanns på honom. Genom sin uttalade trosbekännelse stärkte han skeendets närmast sakrala karaktär. Det var dock inte så att den beredde fången helt vänt denna världen ryggen. Publicerade skrifter anknyter och riktar sig ofta till de efterlämnade familjerna.^^-^ 6.4. Kroppen Den avrättades kropp var en mötesplats för motstridiga intressen- överhetens, kyrkans, anhörigas, den avrättades. Problematikens innehåll var frågan om kroppen tillhörde den (förhoppningsvis) kristligt beredda människan och därför rimligen skulle ha en kristlig begravning, eller om den tillhörde brottslingen, vars straff intevar fullgjort genomdöden eller vars karaktär sombrottsling borde markeras i behandlingen av den döda kroppen. När den offentliga kontrollen över den döda kroppen minskade blev konflikterna synligare. Den betydelse somlåg i den döda kroppens behandling var tydlig vid en avrättning i Köpenhamn 1700. En kistaplacerades på avrättningsplatsen, så att den dödsdömda kunde dö lugnt i tron att hon i den skulle begravas på kyrkogården. Kistan användes dock inte. Hon begravdes utan kista på avrättningsplatsen. Efter att tillstånd getts för dissektion av kroppar i enstaka fall under 1600-tal och tidigt 1700-tal komgenerellt tillstånd till dissektion av bl a vissa avrättade att utfärdas.Det flitiga upprepandet av bestämmelsen antyder fortsatta svårigheter med leveransen av kroppar.i27 '77 Chydenius u å s 12 ff, Cronsioe 1826 s 8. '77 Andersson 1858 s 3. '7-* Andersson 1824, Flatås 1824a s 5 ff, Flatås 1824b, Hedin 1866, Wirström 1836a och Wirström 1836b. Andreas Johansson vände sig till kommendant och medfångar, Johansson 1858 s 8 ff. '75 Holmboe 1961 s 169 f. '7* Inger 1986 s 93 ff. Ett exempel på hur sådant tillstånd gav i ett enskilt fall sedan det i ett liknande ärende året innan nekats finns i rådsprotokoll i justitieärende26/2 1729 s 385 f och 23/1 1730 s 163 f NJrA RA. Omdissektionens bakgrund och ideologi, se Lindroth 1957 s 72 ff. Ordet dissektion används genomgående då det täcker verksamhetens syfte bättre än alternativen ’anatomisering’ och ’obduktion’. '77 Se skrifter tryckta i Annerstedt 1912-13 bihang III nr 137 s 323, bihang IVnr 27 s 102, nr 61 s 206 f, bih V nr 1 s 1 f, Kyrko-Lagen 1845 s 227 ff, samt fol 65 ff registratur 15/7 1757 Inrikes civilexpeditionen RA, KBr 4/7 1791 EIa:ll LUALUB.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=