188 Samma tanke om försoningen hävdade Hylander i sin undervisning; »Betag fången den tanken att hans straff är en försoning för hans synd, ochvisa att Jesu försoning är den enda grunden till hans salighet.» Ingen präst tycks ha ifrågasatt dödsstraffet i allmänhet eller den avrättning som nu skulle genomföras eller hade verkställts i den till avrättningen relaterade förkunnelsen. Det somskedde var åtminstone acceptabelt för Gud. Däremot finns det i två tal på avrättningsplatser uttalanden omatt lagen kunde vara strängare. Prosten Anders Gullander sade angående de två avrättade i Malmö 1820 att deras straff, inklusive steglingen, var lindriga*°^ och vice pastorn Carl Anton Wassberg uttalade med anledning av en mans giftmord på sin hustru att Därföre, i vilket äktenskap som helst sådan otrohet inträffar, förtjänar den brottslige att straffas med döden och ingen död kan vara svårare, intet dödssätt kan upptänkas pinsammare och ingen skymf eller vanära efter döden kan vara större, än att en sådan förbrytare gjort sig därtill skyldig. 105 107 Talen på avrättningsplatserna förbjöds 1830, och de senare tryckta skriftetalen talade allt mindre ombrott och straff. 6.3.2. Den avrättades salighet Dubbelheten i synen på den dömde framgår tydligt då kyrkoherden Johan Leufquist i skriftetalet för Anders Jansson konsekvent tilltalade denne »Syndare!», en gång ersatt av »Blodige syndare!», medan efter kommunionen tilltalet var »Benådade själ!».*°^ Jansson är på samma gång brottslingen som ska dö och somär en symbol för sitt brott, och, förhoppningsvis, brodern i Kristus somvälberedd träder in i saligheten. Beredelsens syfte var att bereda den dömde till en salig död.’*° Bedömningarna av frågan om den dömde och saligheten var mycket disparata. Vissa höll fast vid en programmatisk osäkerhet; de ville inte bedöma den dömdes evighetsutsikter. Inför Gud ska det uppenbaras vad som är i hjärtat;^’' Han dömer omden avrättades ånger var den rätta, en hjärtats oro då man handlat mot Guds vilja, eller enbart en fruktan för straffet.'*- S 59 f Hylander, Anders, Collegium Practicum Teologia; Pastorali Teologi LUB; se även s 77 Hylander, Anders, Collegium Teologia; Pastoralis Teologi LUB och s 39 Hylander, Anders, Collegium Teologise Pastoralis, Samling Kamp, Samuel LUB. Gullander 1820 s 4. Wassberg 1826 s 8 f. Ekelundh 1849, Wessblad 1855, Wessblad 1862. Leufquist 1789. ' Se t ex KL 17; 9. "■ Nyman 1838 s 136. Malmberg 1827 s 10. 108 109
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=