178 under utvecklingens gång uppträder utan den andra är det oftast förläggandet av nattvardsgången till en tidigare dag.^^ Flera faktorer kan ha orsakat dessa förändringar. Allt mer av ansvaret för dödsfångarna lades på fängelseprästerna. För dessa var det naturligt att förlägga nattvardsgången till den miljöde kände och behärskade —fängelset. En ledande kyrkorättslig princip var också att man sompräst enbart skulle tjänstgöra i sin egen församling/pastorat, och därmed normalt inte i andra församlingar. Följden blev ofta att nattvardsgången måste hållas före avrättningsdagen, pga avståndet till avrättningsplatsen. Samtidigt fortsatte man dock att hålla nattvardsgång på avrättningsdagen även då beredelsen skötts av fängelsepräst — antingen förrättad i fängelset av denne, eller av denne eller en församlingspräst i en kyrka nära avrättningsplatsen.^^ En annan orsak är tendensen att förlägga avrättningarna allt tidigare på morgonen, vilket gjorde det närmast oundvikligt att kommunionen skedde dagen före avrättningen. Ett extremt, men belysande, exempel är att vid Hjerts avrättning 1876 skulle resan till avrättningsplatsen anträdas kl 2 på natten, för att man skulle kunna vara framme kl 7 på morgonen.^^ Dessa två faktorer kan dock som mest förklara tidigareläggandet av nattvardsgångarna. De förklarar inte strävan efter enskildhet. När Holmgren skulle förklara varför Greta Stina Ersdotter kommunicerade på kvällen efter fångpredikan med endast några få personer närv^arande framhöll han, att en sådan ostördhet var till mer andlig nytta för fången själv än att församlingen, sompå många ställen, var när\'arande.5^ Henschen hade funnit att dödsfångar sällan gick att förmå till deltagande i den allmänna gudstjänsten, detta med motiveringar somatt de skulle störas i sin andakt av andras blickar och samtidigt uppröra församlingen.'^*^ Teologiprofessorn Carl Norrby såg i Läran omden kyrkSe t ex Ekelundh 1849 s 1, Lewerentz 1855 s 11 f, Wessblad 1862 s 10, Nyman 1838 s 136. Så sent som 1876, vid Tektors nattvardgång i fängelsekapellet dagen före avrättningen, deltog sjuttio personer, Gotlands allehanda 20/5 1876. Fängelseprästen nämner att kommunionen skett »under flera närvarandes djupaste deltagande», redogörelse från Oscar Westöö 12/4 1877 Eli cb: 8 Fångvårdsstyrelsens arkiv RA. Vid Paul Fredrik Göthes kommunion 1850 på fängelset dagen före avrättningen spelade en del av regementsmusikkåren, Wexiö-Bladet 15/4 1850; jfr Sjöstrand 1953 s 44. Jfrtex KL 1686 19:19. Brev från WMalmer till O Hammar 10/1 1854 Eli: 15 Lister och Bräkne kontrakts prostarkiv LLA; jfr Penser 1944 s 85, berättelse av E Grönvall 31/12 1853 EVI: 5 SFAR RA, Skriftemålstal hållet 1854 viden avrättning, Landahl, Adolf, Ms teologi SkSB. Hellstedt 1876 s 29. Holmgren 1857 s 138 f. Från Danmark kan vi notera hur initiativet kunde komma från prästen, somnär Jörgen Hee övertygade Enevold Brandt omatt kommunicera dagen före avrättningen och inte på avrättningsdagens morgon, med argumentet att det vore lättare för honomatt då vara samlad, medan, då Struensee inte ville kommunicera på sin dödsdag, nattvardsgången planerades till några dagar innan den förmodade avrättningsdagen. Munter och Hee 1773 s 56 f, 394 f. Möjligen var det generellt bruk i Danmark vid denna tid att förlägga kommunionen före avrättningsdagen; jfr en kommunion rvå dagar före avrättningen, Gehren 1798 s 76. ■*° Henschen 1800 s 69. Att en dödsfången inte ville närvara vid gudstjänsten söndagen före sin avrättning kan åtminstone i ett fall misstänkas ha även andra orsaker, då fängelseprästen dagen in-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=