175 telsernas och syndens fara, men också den för alla tillgängliga nådend° Det stora antalet åhörare var anledningen till att slottspastorn Nils Anders Alin i Jönköping 1801 anhöll omatt få låna stadskyrkan till fångpredikan. Tillståndet beviljades.'‘ Fångpredikans inriktning på människoskarorna somsökte sig dit illustreras tydligt av en mycket välbesökt fångpredikan i Köpenhamn där dödsfången valde att inte delta.'- De tidigaste och senaste svenska beläggen för fångpredikan som påträffats är en omnämnd fångpredikan 1746 rörande Carl Beckman och att Djos Per Andersson själv valde predikotext samt två av fyra sjungna psalmer vid söndagens gudstjänst inför avrättningen 1849 (därmed var gudstjänsten så inriktad på honomatt den förtjänar beteckningen fångpredikan).Fångpredikan var obligatorisk enligt en uppgift från Stockholm 1790.''' Kvällen före Sallroths avrättning 1900 hölls en dödsbetraktelse över Luk 23:39—43 för alla fångarna.Det kan ses som en ’modern’ fångpredikan anpassad till en ny fängelsekultur där fängelset är ett samhälle i sig. Det finns en engelsk parallell till fångpredikan. I London var condemned sermon i Newgatefängelset framtill avskaffandet 1845 en välkänd händelse, där många, särskilt överklassen, ville närvara. Förutompredikan lästes där även delar av begravningsritualer omavrättningen skulle ske på måndagen, nästa dag.'^ Holmgren 1857 s 124 f. Predikan över söndagens ordinarie evangelietext förekom dock, Hylander 1805 s 143, Wrangel 1825 s 7. Jfr tanken att dödsfången innan avrättningen borde visas upp i kyrkan och i en predikan framhållas somett varnande exempel, Leucopolitanius 1698 s 23 f. ” Brev från Nils Anders Alin till Samuel Fredrik Wibohm 10/9 1801 OlVbJönköpings Sofia kyrkoarkiv VaLA. Visby 1838a s 66 och Visby 1838b s 737 ff. Efter delinkventens önskemål skedde kommunionen med endast prästen närvarande, Visby 1838a s 75 f. Odhelius 1842 s 12 f, Löfvén 1853 s 8 f. Memorial 1790 nr 187 §4. Berättelse av Nils Thoren 31/12 1900 Ellcb: 32 Fångvårdsstyrelsens arkiv RA. På eftermiddagen två dagar före Anna Månsdotters avrättning hölls en predikan, anteckning 5/8 1890 Did; 1 Fångvårdsanstalten i Kristianstads arkiv LLA. Möjligen kan den ha varit av samma karaktär. Jfr en predikan för de protestantiska fångarna i Amsterdams cellfängelse söndagen efter en avrättning i vilken den avrättade framställdes somvarnande exempel, Mohrmann 1854 jfr omfallet Eeghen 1965. Laurence 1932 s 184, Gatrell 1994 s 83, se även Linebaugh 1977 s 250 ff. Potter 1990 s 20 och Wakefield 1969 s 254 ff. Aven omlitteraturen nästan uteslutande behandlar »Condemned Sermon» i Londonförekomden även på andraorter i England, se t ex Potter 1993 s 23 f om en sådan i Oxford och Rawlings 1988 s 786 not 9. Begravningsritualet lästes även på vägen till galgen, se t ex Laurence 1932 s 203. Läsandet av begravningsritualet förbjöds 1927, Potter 1993 s 118. Vid en avrättning i Melbourne påbörjades läsningen samtidigt med hängningen, MacFarlane 1984 s 35. Vid åtminstone vissa av de danska avrättningarna efter andra världskriget lästes — efter en konflikt med polisen — ett förkortat begravningsritual för de dödsdömda på avrättningsplatsen, Carlé 1980 s 96 f. Bruket att läsa begravningsritualet kan möjligen ha en bakgrund i det trots återkommande förbud svårutrotade bruket att läsa dödsmässan för ännu levande, Franz 1902 s 99 f. En annan möjlighet är avsaknad av andra lämpliga ritual. Aven ominverkan från engelsk tradition inte helt kan uteslutas är den sannolika orsaken till att man i Danmark tillgrep begravningsritualet och inte grep tillbaka på äldre ritual för avrättningsplatsen det senates inaktualitet.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=