Inledning Ämnesval och problem ’En ren avrättning’ - i vår tids Sverige är den formuleringen ett uttryck för avsky inför ett brutalt mord. I en annan tid, för inte så länge sedan, skulle det kunnat betyda något helt annat: ett väl utfört arbete i samhällets tjänst. Statens och människornas inställning till dödsstraffet har förändrats - så också kyrkans. Arbetet med denna avhandling började i den insikten. Sedan Knut Olivecronas Om dödsstraffet har prästeståndet skildrats som den viktigaste motståndaren till de förändringar av Missgärningsbalken (MB) som Gustaf III föreslog vid riksdagen 1778-79.' Denna minst sagt förenklade beskrivning förs ännu vidare, t ex av ärkebiskop Gunnar Weman i ett remissvar från 1994: »När Gustaf III ville avskaffa dödsstraffet, var hans främsta motståndare prästerna, som hänvisade till Guds ord».^ Omdenna i medvetandet levande bild ställs mot Svenska kyrkan av i dag, där man t ex tar upp kollekter till Amnesty International, blir det tydligt att en genomgripande teologisk förändring skett. Detta är alltså en studie av förändring. En förutsättning i avhandlingen är att den förändring vi ser i kyrkligt handlande och teologiska och teologiskt motiverade uttalanden av diverse slag är en del av en allmän samhällelig förändring. Därför kan det grundläggande problemet i denna avhandling uttryckas: Hur avspeglades den förändrade synen på dödsstraffet och på de dödsdömda i kyrkligt handlande och teologisk argumentering? Kyrka och teologi ska inte uteslutande ses som en samhällsspegel, men kan, i dessa frågor, inte isoleras från samhället i övrigt, där de grundläggande trenderna bakom de segrande förändringarna emanerade och hade sin tyngdpunkt. Vore utgångspunkten den motsatta - en teologisk och kyrklig påverkan på samhället - skulle den i detta sammanhang behöva uttryckas som en underliggande, långsiktigt verkande kraft. Försök att påvisa teologiska orsaker till t ex konkreta straffrättsliga förändringar saknas inte. Christopher Adamson har i den viktiga uppsatsen Wrath and Redemption studerat teologisk utveckling och straff- och fångvårdspraxis i USA:s tidiga historia. Hans slutsats är att det tidiga 1800-talets förändringar i inställningen till straffen och i straffverkställighetens praktik möjliggjordes av en förändring i synen på arvsynd och synd, ' Olivecrona 1891 s 45. ^ Weman 1994 s 223.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=