XII Del II. Omkring beredelsen av dödsfångar 4. Lagstiftning, regelverk och debatt 4.1. Bakgrund 4.1.1. Svensk bakgrund 4.1.2. Tysk bakgrund 4.2. Utvecklingen framtill HB 1811 4.3. Från HB 1811 till talförbudet 4.4. Från allas ansvar till några fås arbete bakommurarna 4.5. Jämförelse och linjer 5. Problem kring myndigheternas förhållande till beredelsen och prästernas roll gentemot myndigheterna 5.1. Prästerna somämbetsmän och själasörjare 5.1.1. Vem var beredelseprästen? - Från församlingspräst till fängelsepräst 5.1.2. Beredelsen av dödsfångar som anledning till att inrätta fängelseprästtjänster 5.1.3. Vemvar beredelseprästen? -Särskilda faktorer 5.1.4. Själasörjarens maktposition och sanningsfrågan 5.1.5. Svenska kyrkan och frikyrkorna 5.2. Beredelsetidens längd och utsättande av avrättningsdatum 5.3. Problemet själavåda 5.3.1. Bakgrund 5.3.2. Själavåda i juridisk doktrin 5.3.3. Själavådai praxis 5.4. Några linjer 6. Kyrkligt handlande 6.1. I kyrkan 6.1.1. Fångpredikan 6.1.2. Dödsfångens sista nattvardsgång 6.1.3. Andra gudstjänster 6.2. På avrättningsplatsen 6.3. Två teman i förkunnelse och uppbyggelseskrifter 6.3.1. Gud och straffet 6.3.2. Den avrättades salighet 6.4. Kroppen 6.5. Utveckling och systematik Avslutande perspektiv Capital punishment, church and state in Sweden between the 1700’s and the 1900’s Förkortningar Källor och litteratur Otryckt material Tryckt material Index över personer 107 107 107 108 115 119 124 129 133 133 134 137 140 147 153 156 160 160 161 163 171 173 174 174 177 181 181 186 187 188 190 193 196 201 208 211 211 219 255
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=