161 exekutionen» och därför ej heller skäl att meddela överrätten utifrån SB 3:4d^^ Trädgårdh menade att det var oklart vad som skulle meddelas överrätten, liksom även vad som avsågs med överrättend^^ Förre häradshövdingen Petter Abrahamsson ansåg obotfärdighet vara vare sig skäl till uppskov eller till anmälan till överrätten, då den »ej annat tillkommer, än föra straffämbete».*^^ Vid utarbetandet av ett nytt KOF genom revision av KLF 1731 under perioden 1757-59 fann lagkommissionen att denna bestämmelse skulle utgå, då sakinnehållet fanns, tydligare uttryckt, i SB. KM:t delade denna åsikt. I Rabenii förslag till Straffbalk var den enda större förändringen gentemot SB 3:4 att orden »eller är uppenbar själavåda» uteslöts. I och med SL 1864 fanns inte längre någon lagreglering omkringsjälavåda. 5.3.2. Själavåda i juridisk doktrin Doktrinen gav inte någon entydig ledningvare sig i fråga omvad uppenbar själavåda är och, än mindre, angående vad somborde bli följdenav en anmälan om själavåda. Framställningen nedan utgår från och presenterar de ståndpunkter som påträffats i handböcker och föreläsningsanteckningar, i huvudsak förklaringar över SB.*^*^ Därvid framträder i ståndpunkternas mångfald den osäkerhet som rådde. Syftet är däremot inte att profilera de olika akademiska lärarna mot varandra. I två föreläsningsanteckningar finns hänvisningar till ett KBr 30/4 1717 som prejudicerande.’^-'* Ärendet rörde Ambiörn Svensson som tagit tillbaka sin, under sjukdom, avlagda bekännelse.KM:t bekräftade Göta hovrätts dödsdom och befallde omdess verkställighet. Innan dess skulle dock prästerskapet »genomallvarsam förmaning av Guds ord förmå» honomatt »giva Gudi ärona, S 114 vid 17:12 i KLF 1731 Påminnelser wid den til öfweseende författade Kyrko-Ordning somär tryckt dr 1736 K 119 UUB. Sill vid 17:12 i KLF 1731 Ms in 4° 48:6 VöLBoch s 52 Erasmus Trägård: Anmärkningar öfver Nya Kyrkio-ordnings utkastet Ab 17 VSB. Fol 168 f T 170 LiSB; jfr Kuylenstierna 1918 s 23. Om revisionsarbetet, se Normann 1963 s 137 ff. Om lagkommissionens och KM:ts ställningstagande, se lagkommissionens skrivelse til KM:t 4/12 1759 och KBr till lagkommissionen 26/3 1760 tryckta i Normann 1963 s 252, 256. '7- Straffbalken av L G Rabenius 7:8 vol 9 nr 6 ÄK 19 RA. Enligt förslaget skulle dessutom redan från fångens utförande tungt vägande skäl föreligga för att uppskjuta exekutionen. I SB 3:4 krävdes sådana från fångens anländande till avrättningsplatsen. '73 SFS 1864:11. Relativt få anteckningar rörande SB finns bevarade - sannolikt därför att den, som inte var någon av de centralare balkarna, förklarades sällan. Detta omöjliggör i de flesta fall jämförelse mellan olika anteckningar från samma föreläsare. Jfr Brohed 1973 s 11 f. '75 Vid SB 3:4 Anmärkningar vid Professor Solanders privataföreläsningar över Straff-Balken höstterminen är 1768 B 376 KB (här står visserligen »30 aug 1717», men något relevant brev detta datumhar inte återfunnits), vid SB 3:4 vol 6 J 98 LiSB. '7<> Rörande denna, se tex s 1100 ff, 1104 f 8/12 1716 All: 10 Huvudarkivet GHA. 168 169
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=