159 Den internationellt påtagliga trenden — att reducera tiden till ett minimum mellan det att fången meddelades att nådeansökan avslagits eller att dödsdomen på annat sätt slutgiltigt fastställts, och avrättningen- slog inte igenom i Sverige. Däremot underrättades de sist i Sverige avrättade sent omavrättningsdatum.’58 Den förkortade beredelsetiden sågs som en humanitär åtgärd.'5^ I detta ligger en förändring av statens förhållande till religionen, men också en förändrad syn på döden, livet efter detta och dödsberedelsen. Staten tar inte ansvar för den dömdes eviga salighet, och utgår snarare från att denne saknar kristen tro och är ointresserad av sådan. I den situationen blir väntan på en säker död endast en plåga och inget kan vinnas genom att förlänga tiden före livets slutpunkt, eller — möjligen — en okänd fortsättning. Ett exempel på hur faktorer förutom den dömdes andliga och själsliga tillstånd kundepåverka beredelsetiden är när myndigheterna i Massachusetts 1726 gav pirater betydligt kortare beredelsetid än andra, p g a risken för flykt och hämnd samt önskan att snabbt statuera exempel.Det är inte omöjligt att Djos Per Anderssons konflikt med KBh omhur lång beredelsetid han skulle få hade samband med att hans bakgrund innefattade både rymning och dråp på fångvaktare.'^' Inte heller hos KM:t mötte hans ansökan om bl a förlängd beredelsetid någon förståelse.'^- Även Nordlund, med sin korta beredelsetid, ansågs som mycket farlig efter morden på »Prins Carl» och ett angrepp på fångvaktarna 18/7 1900.'^5 Se tex Massoneau 1900 t ex sill f, 119, 146 ff, 183, Ladame 1909 s 16 ff, Spielman 1976 s 685 f. Carle 1980 s 94, Babington 1983 s 5, 17, 46, Evans 1984 s 232. Leander 1936 s 236, brev 22/11 1910 från ÖÄ till fängelsedirektör Ernst Orstadius med meddelade om tid för avrättningen (23/11 kl 8) oeh päteekning »Delgivet Andcr den 22.11.10 kl 4 em. betygas ex officio Ernst Orstadius» Fl: 1 Kronohäktet Långholmens arkiv SSA, anteckning 10/12 1900 D3e:4 Kriminalvärdsanstalten i Västerås arkiv ULA, §446 den 22/8 1900 Alla: 105 Malmöhus lanefskanslis arkiv LLA, telegram23/8 kl 11 vol 344 SvenskaTelegrambyråns arkiv I RA. Se tex Ebert 1909 s 9. ><^0 Williams 1987 s 248. Andersson 1849 t ex s 28 f, 45 ff, 67 ff, 85 ff, 98. Beredelsetiden var inte osedvanligt kort. Den slutliga dödsdomen, somomfattade dräp på fångvaktare och svordominför rätta, fälldes 23/1 1849, statsrådsprotokoll i justitieärende 23/1 1849 NJrA RA. Ett exempel på att Djos inte var väl sedd finns i berättelse av J Backsell 26/1 1846 EVI:2 SFAR RA. Jfr när Jakob Wallin, dömd för mord pä fångvaktare, upplevde att han fick en kort beredelsetid dä han meddelades sin dödsdag 14 dagar i förväg, och trodde att detta var planerat och berodde på motvilja mot honom, Traasdahl 1876 s 21. Oscar II menade, redan innan han fått handlingarna i ärendet med Wallins nådeansökan, att denne »skal doe, det er mig klart. Benådning her vildeva:re en ophorelse af alt dodsstraf», brev från Oscar II till Frcderik Stang 20/10 1875 brevsamling 170 UBO; jfr brev frän Frederik Stang till Oscar II 1/11 1875 vol 69 Oscar II BFA. Oscar sade sig »ikke et Oieblik» tvekat angående sitt beslut att inte benåda Wallin, trots att han såg brottet som snarare dråp än mord. FFans motivering var »Nodvxmdigheden af Fa;ngselbetjentes Betryggelse og Fangernes disciplin», brev från Oscar II till Frederik Stang 14/11 1875 brevsamling 170 UBO. Brev från Djos Per Andersson med bilagor 9/3 1849, utslagshandlingar 13/3 1849 NJrA RA, statsrådsprotokoll i justitieärende 13/3 1849 NJrA RA. i()3 överfallet bedömdes av hovrätten somtvå mordförsök, Svea hovrätts utslag 27/9 1900 i utslagshandlingar 30/11 1900 NJrA RA. Flovrätten bifogade även, vilket är mycket ovanligt, den vid mordförsöket använda järntenen (och inga andra föremål), Svea hovrätts brev 27/9 1900 i utslagshandlingar 30/11 1900 NJrA RA, nr 164 Föremålssamlingen RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=