157 I lagkommitténs förslag till kriminallag 1832 nämns ingen annan anledning till uppskov än graviditet. Dödsfången skulle innan avrättningen ges en lämplig tid till beredelse, och avrättningen skulle ske utan ståt. Kommittén uttalade att dess förslag här stämde överens med vad som tidigare stadgats.Lagberedningen föreslog även möjlighet till uppskov pga sjukdom.*^9 Sven Lorens Theorell uttryckte i sin reservation att beredelsetidens längd inte skulle bestämmas administrativt. En bestämmelse skulle istället införas i lagen, exempelvis att omden dömde ville ha sådan tid skulle den uppgå till högst två månader från den dag domen kungjordes för honom. SL 2:2 förordnade att »Förut gives den dömde lämplig tid att sig till döden bereda».'■*’ Det var brukligt att prästen var närvarande när den slutliga dödsdomen — dvs normalt meddelandet om att KM:t avslagit nådeansökan — kungjordes för fången,eller att han själv kungjorde den.*'^^ Vanligt var också att han kungjorde den utsatta dödsdagen för fången.Det har även förekommit att dödsdatum utsatts efter överenskommelse mellan präst och fånge,'**^ eller att fången själv fick bestämma datum; ett sådant förfarande hade ett visst stöd i doktrinen.Genomdessa bruk var det troligen lättare att undvika sökande av uppskov och andra problem. Under beredelsetiden kunde fången förvaras i ett särskilt beredelserum.*"^^ Förslag 1832 2: 2 f. Motiver s 11. i-’*' Förshtg 1844 2:2 f. no Theorells reservation till förslagets kapitel 2 konseljakt i justitiedepartementet 17/12 1844, RA. I Theorells förslag till kapitel 2 i samma konseljakt är inte beredelsetiden specificerad. '■*' SFS 1864:11. '■*- Anteckning 20/10 1862 0:12 Uppsala straffängelses arkiv ULA (rörande fallet, se Björlingson och Ffolmdahl 1988) och Holmgren 1857s 100 f. Jfr att fångar förberetts för att höra KM:ts dom, anteckning23/5 1851 och 22/1 1858 DIb: 1 Fångvårdsanstalten i Gävleborgs läns arkiv HLA. Anteckningar 24/1 1855, 9/11 1857 och 20/12 1857 DIc: 1 Mariestads kriminalvårdanstalts arkiv GLA; jfr Lewerentz 1855 s 11, anteckning 30/10 1857 DF 1 Kronohäktet i Eskilstuna arkiv ULA, anteckningar 19/7 1853, 16/10 1854, 13/2 1855,21/8 1855, 6/2 1864 Did: 1 Fångvårdsanstalten i Kalmars arkiv VaLA, Nordberg 1740 s 826 och Wettstein 1958 s 151 (Ziirich). Nchrman-Ehrenstråle 1759 s 311, Hcnschen 1800 s 87, anteckning 8/12 1900 D3e:4 Kriminalvårdsanstalten i Västerås arkiv ULA. Jfr Munter och Hee 1773 s 54 f, 405. Lewerentz 1855 s 11, Holmgren 1857 s 109 ff. Nilsson och Westlund 1986 s 30 nämner ett fall där kronofogde, präst och fånge gemensamt utsatt avrättningsdag. Berättelse av Nicolaus Johan Cervin-Stéenhoff 31/12 1858 SFAR EVI: 7 RA, redogörelse från Erik Fridolf Sandgren 24/9 1883 Fångvårdsstyrelsens arkiv EIIcb:14 RA. Anmärkningar vid Professor Solanders privata föreläsningar över Straff-Balken höstterminen år 1768 vid SB 3:1: »Livsfången får utvälja exekutionsdag omexekutor finner så lämpeligt.» B 376 KB. Se t ex Ehrenström1883 s 262, Odhelius 1842, s 11, 29, skrivelse från Lars Tunelius 7/5 1827 utslagshandlingar 14/6 1827 NJrA RA, anteckning för 21/2 och 7/5 1849 Did: 1 fångvårdsanstalten i Kalmars arkiv VaLA, Andersson 1824 s 1, Holmgren 1857 s 58; jfr Laurence 1932 s 142 f »the condemned cell» ochTittman 1824 s 652 och Ausfiihrliche und Griindliche Nachricht 1724 s 20 »arme Siinder-Stube». I Spanien användes fängelsekapellet somberedelserum. Pike 1985 s 383. Gjörwell 1900 s 65 skildrar beredelserummet på Smedjegården som ett andaktsrum även använt för fångpredikningar. 140 138
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=