156 5.2. Beredelsetidens längd och utsättande av avrättningsdatum ’Beredelsetid’ — begreppet är inte helt entydigt. Varje kontakt mellan en präst och demsomriskerade dödsstraff var i någon mån en beredelse, men med beredelsetiden i mer specifik mening har vanligen avsetts tiden mellan dödsdomens slutliga fastställande, oftast genom att en nådeansökan avslogs, och avrättningen.'33 Även om beredelsearbetet ofta började tidigare, ansluter vi oss här till denna definition när vi använder ordet, det innebär också ett lättarbetat tidsmått för att jämföra den tid den dömde hade för att förbereda sig för döden sedan de sista juridiska möjligheterna var uttömda. I synen på innehållet i den verksamhet somförsiggick innebär det ingen skillnad omdet skedde under beredelsetiden eller innan. Inga uttryckliga bestämmelser om beredelsetidens längd fanns men vissa utvecklingsdrag är tydliga, trots den varierande tidslängden i de enskilda fallen. I kyrkoordningen (KO) 1571 uppmanar Laurentius Petri prästerna att »beflita sig där om» att de har en eller två dagar till beredelsen av dödsdömda.'3^^ Redan det kan ha inneburit en förlängningjämfört med rådande praxis.'35 Den korta beredelsetiden uttrycker, vare sig prästen fick anhålla omdenna tid eller hade makt att tillskansa sig den, beredelsens annorlunda och kanske svagare ställning jämfört med senare tids betydligt längre beredelsetiden I resolutionen på prästerskapets besvär 1723 uttrycktes det »att inge grove syndare skola utföras, till att undergå livsstraffet, innan prästerskapet haft tillräckelig tid till fångens beredande». Tiden fram till avrättningen skulle dock inte utsträckas »för länge».*3^> Kyrkoherden Erasmus Trägårdh framförde i sina anmärkningar till KLF 1731 önskemålet att KBh skulle underrätta socknens kyrkoherde i god tid och åtminstone 14 dagar innan avrättningen.'3^ Ingen reglering av beredelsetidens längd skedde dock vare sig då eller senare. Instruktionenför amiralitetsfångpredikanten i Karlskrona av 15/9 1808 var mycket tydligpå denna punkt. Artikel 4 § 1: »Enär konungens höga utslag och fastställda dödsdom över en livsfånges brott blivit predikanten av högsta befälet, landshövdingen i orten eller kommendants ämbetet tillkännagivit med föreständigande att draga behörig försorg omdelinkventens kristeliga dödsberedelse; sä skall fängepredikanten frän denna tid honom flitigt besöka.» I artikel 4 §4 finns termen ’beredelsetid’. Skrivelser till KM:t frän Amiralitetskonsistoriet RA. Se även t ex anteckning 29/4 1851 XIVa:55 Västernorrlands läns landskanslis arkiv HLAoch jfr Visby 1838 a. KO1571 Art 20 s 133: »Dock skola prästerna beflita sig där om, att de där sädana människor berättas skola, mäga hava en dag eller tvä till fars eller till handels med dem.» '55 Jfr Kjöllerström 1957 s 51, Levander 1975 s 241, 265. I ett fall 1688 var beredelsetiden fem dagar, dä magistraten i Halmstad tog mer hänsyn till behov av tid för beredelsen än KBh, som önskade att avrättningen skedde så fort sommöjligt, Hähnel 1949 s 92 ff. I tidig modern tid var beredelsetiden i Tyskland tre dagar, Constitutio Criminalis Carolina 79, Köhler och Scheel 1900 s 45. '56 Resolution pä prästerskapets besvär 22/10 1723 §13, tryckt i Stiernman 1733 s 2574, i sak återkombestämmelsen oförändrad i KLF 1731 17:12. '57 Vid 17:12 KLF 1731 i Ms in 4° 48:6 sill VöLBoch s 51 Erasmus Trägårdh: Anmärkningar öfver Nya Kyrkio-ordnings utkastet i Ab 17 VSB. Omhandlingen, se Normann 1954 s 31 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=