105 Om synen på straffet somvedergällning försvagades, så hördes desto oftare en teologiskt motiverad opposition mot dödsstraffet. Det vore inte korrekt att härleda den till en enskild grupp, men ett märkbart frikyrkligt inslag fanns bland dess företrädare. Idébredden var också stor, men några ofta förekommande huvudtankar kan anföras. Lagstiftningen i bibeln står tillbaka för de kärlekens handlingsmönster somJesus visade. Det är ingen skillnad mellan de regler somgäller för den enskilde och staten. Staten har ingen särskild rätt. Gud somgett livet är den ende somfår återta det. Utvecklingstanken bildade bakgrund till flera ståndpunkter i debatten. Utifrån synen på dödsstraffet som möjligt att avskaffa när utvecklingen nått tillräckligt långt förekom såväl åsikten att Sverige nått en sådan utvecklingsnivå somatt Sverige ännu inte var där. Det förekomdock att kraven på utvecklingsnivå sattes så högt att dess uppnående knappast var eller är realistiskt. Bland de särskilda problemsom lyftes fram kvarstod sedan tidigare frågan omden avrättades eviga öde. Boströms evighetsuppfattning somlösningsmöjlighet på problemet tycks inte ha påverkat debatten i någon högre grad. För de flesta somberörde frågan kvarstod frågan omvad dödsstraffet egentligen innebar i det enskilda fallet. Dessutomframhöll flera debattörer det stora ansvaret inför Gud somföljde med en avrättning. I tanken på ett personligt ansvar ligger också en syn på staten som var helt annorlunda än den som de flesta av dödsstraffets försvarare hade. Om dessa — mer eller mindre boströmianskt eller allmänt filosofiskt påverkade — såg staten somen självständigperson, varvid den enskildes roll och ansvar somämbetsman, medborgare m mdöljs i och bakomstatens ansvar, så tycks det finnas ett samband mellan betonandet av den enskildes personligaansvar och en statssyn, där staten inte har större rätt att döda än någon enskild, utan omfattas av samma regler. Frågan är om staten är idealet som människan ska rättas efter, eller omförhållandet möjligen är det omvända? Ett klart individcentrerat drag fanns hos många motståndare till dödsstraffet. Det fanns en koppling mellan den fria viljan och det grundläggande straffansvaret. I och med att den fria viljan från olika håll nu ifrågasattes, antingen generellt eller specifikt för särskilt de grövsta brottslingarna, så ifrågasattes även det personliga ansvaret, både moraliskt och straffrättsligt. Var dödsstraffet överhuvudtaget möjligt att använda, då de som komi fråga för det allt oftare sågs somicke ansvariga för sina handlingar? En förändring under perioden kan ses i dessa debattdrag. Den dödsdömdes situation inför avrättningen förekom huvudsakligen i debatten vid periodens början, medan ifrågasättandet av den fria viljan huvudsakligen hör 1900-talet till. En annan tydlig förändring under perioden är avrättningarnas förläggande innanför fängelsemurarna och att allmänhetens tillträde därmed begränsades. Förändringen i Sverige bör ses som en del av en internationell trend. Forskningen har traditionellt sett detta somett förstadiumpå vägen till ett totalt av-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=