RB 53

104 föråldrade genomJesu förkunnelse att ont ska vedergällas med gott och inte med ont. Dennavisdomhade dock ännu inte slagit igenom.Leander återkom med argumentet att Gud somgett livet är den ende somfår återta det.-5° Debatterna repeterade också till betydande delar de senaste decenniernas debatt. Gestalter ur dödsstraffsdebattens historia åberopades eller awisades ånyo, somAlphonse Karr - med uttalandet att dödsstraffet visst kan avskaffas, men mördarna får börja^^i _(jg Geer, Olivecrona och Richert.^^- Thyrén var en modern auktoritet somtalarna gärna hänvisade till.’^^ Även tankesystem och idéer återkom. Vi möter boströmianismen och straffsystemets odelbarhet, samhällets nödvärnsrätt och brottslingens tillräknelighet.-^"^ Redaktör Arthur Engberg upprörde sinnena i AK 1921 genomatt avvisa Lindhagens princip omlivets okränkbarhet, då samhället måste hålla möjligheten öppen att döda »ohjälpliga och vanskapta idioter»,-^^ men inte heller denna tanke var helt ny i den svenska debatten. Fångvårdsstyrelsens överdirektör Viktor Almquist välkomnade dödsstraffets avskaffande. Han såg dödsstraffet som onödigt, då det inte verkade avskräckning, och inhumant och grymt, även mot dem som skulle verkställa dödsdomarna. Vedergällningstanken var för honom dödsstraffets principiella motivering, och tanken »har i vår tid icke stort anseende».^^^ 3.10. Några linjer Den ’klassiska’ teologiskt relaterade synen på dödsstraffet som vedergällning och försoning tappade mycket tydligt inflytande. Ändå förekommer anspelningar på den under hela perioden, omän oftast av dess motståndare. Allt fler kyrkliga företrädare började i stället principiellt hävda att detta var en praktisk fråga som staten självständigt skulle avgöra, och där specifikt kristna överväganden inte existerade. Det är också påfallande hur få av de biskopar och präster som var riksdagsmän somyttrade sig, och hur dettaibland var förenat med stor tveksamhet omdet rätta i att de sade något. Boströmianismen tycks ha haft ett starkt inflytande i debatt och beslut i denna fråga, åtminstone fram till sekelskiftet. Säves position visar på möjligheten av en förening av traditionell teologi och boströmianskt tänkande. RD 1919 FK 1:12:27. ^50 RD 1921 AK6:39:37. -5' Angående Karrs tankar, se Karr 1865. Jfr Wright 1983 s 169 omKarrs berömda uttryck. 25^ SetexRD 1919 FK 1:12:23, 27, RD 1921 FK 4:32:79ff. SetexRD 1919 FK 1:12:12 ff, 19, 22, 29, AK2:20: 52, RD 1921 FK4: 32: 78, AK6: 39:14. ^54 RD 1919FK 1:12:13, 38, AK2:20:51 f, RD 1921 FK4: 32: 72, 113 ff. ^55 RD 1921 AK6:39:16, 34 f, 37, 44. Se t ex Thvréns redogörelse för det internationelladebattläget i RD 1912 FK3:28: 70 f. Almquist 1921.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=