99 avrättningarna av Sallroth och Nilsson ett brott med tidigare praxis.-08 Ett annat tema som återkom i behandlingen var gränsdragningen mellan brottsling och sjuk,209 inspirerat av den italienska skolan och Nilsson och Nordlund. Motionären Nyström anförde bl a teologiska argument mot dödsstraffet. Den dömdes möjlighet till bättring avbröts. Med tanke på de eviga straffen var detta upprörande, och omvändelser inför avrättningen bedömdes somtvivelaktiga.-*' LU:s principiella argumentation för dödsstraffet anknöt till äldre juridiskfilosofisk och även boströmsk tradition genomtanken att staten har rätt att utföra det den har plikt att göra. Till detta hör att genom dödsstraffet skydda samhället mot brottsliga viljor.^*2 I debatten i AK tog särskilt tre talare upp teologiska synpunkter på dödsstraffet. För Nyström var dödsstraffets avskaffande av grundläggande karaktär: För mig ställer sig frågan såsom en i botten kristlig fråga: huru man i alla livets förhållanden skall öva barmhärtighet och kristlig kärlek mot alla människor, de må stå huru lågt på samhällets skala somhelst.213 Nyströmsatte tydligt människan och inte brottet i centrumför sin straffsyn, och samma individcentrering finns i hans tanke att det inte är någon skillnad mellan ett mord utfört av en enskild eller utfört av staten.^*4 Kyrkoherden David Holmgren såg budet »Du skall icke dräpa» på ett liknande sätt somgiltigt för alla.2*5 Han avvisade också avskräckningstanken, då utifrån kristen tro och i ett evighetsperspektiv döden inte är en så stor fara och livet inte en så stor tillgång.-*^ Lektorn, senare missionsföreståndaren, Paul Petter Waldenström menade däremot att den kristna läran klart skiljer mellan vilka regler somgäller för den enskilde och för staten. Utifrån kristendomen och bibeln är dödsstraffet inte orätt. Båda kamrarna biföll LU:s yrkande. Motionen hade fallit.-’8 217 RD 1901 LU 24: 14, AK 1: 13: 50 f. Karl Staaff var av samma mening, åtminstone angående Sallroth, AK 1:13:72 f. 20*^ RD 1901 mot AK 110, LU24:9 f, AK 1:13:57. Omden italienska skolan, se Häthén 1990 s 66 ff. 211 RD 1901 mot AK 110:4f;jtrRD 1908 AK3:40: 51 f. 212 RD 1901 LU24: 8. Jfr ovan 2.4 omlagberedningen och Nybla:us omsambandet mellan rätt och plikt. 213 RD 1901 AK 1:13:53. 21-1 RD 1901 AK 1: 13:53. 213 RD 1901 AK 1: 13:58, 62. 213 RD 1901 AK 1:13:60. 217 RD 1901 AK 1: 13:69 f. 218 RD 1901 FK 1: 15:47, AK 1: 13:73. 208 210
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=