94 1879 publicerades en anonympamflett, Kainsmärket, tillägnad 1880 års riksdag. Med utgångspunkter i 5:e budet och urhistorien hävdar författaren där att människan inte hade någon rätt att dela makten över livet med Gud. Tvärtom är dödsstraffet ett brott sominte kan härstamma från Gud utan kommer från blodshämnden. 1 Mos 9:6 är exempelvis endast en förutsägelse om blodshämnden, somär dömd att förgöra sig själv, medan Guds rannsakning av och domöver Kain är föredömlig och Kainsmärket visar på hur Gud skyddar livet och förkastar dödsstraffet. Gud kan ju inte göra sig själv till medbrottsling till mord.'^^ En annan debattskrift om dödsstraffet, av Hjalmar Strömer, publicerades somartikelserie i Nyaste Oresundsposten 1883. Strömers planer på att ge ut en något förändrad version som bok förverkligades aldrig. Den otryckta versionen uppges vara en »fri bearbetning» av ett av Nederländernas justitieminister Antony EwoudJan Modderman i dess parlaments andra kammare 1880 hållet tal, men Moddermans tal har snarast använts som en källa ur vilken Strömer plockat uppgifter.179 Ett väsentligt tema hos Strömer är angreppet på dödsstraffets teologiska motivering. Han menar att de som motiverar dödsstraffet utifrån bibeln är inkonsekventa: Omen biblisk bestämmelse omdödsstraff ska tillämpas, så ska också de andra vara i bruk. Menar man att Pauli ord i Rom13 omöverheten ska tillämpas på alla överheter gäller det även Nero, som i Uppenbarelseboken ses som ett vilddjur, och det vore »att predika det suveräna våldet, att predika tyranniets oansvarighet» och att ge Nero rätt i att avrätta Paulus. Antingen menar Paulus att överheten alltid avrättar på Guds uppdrag eller menar han inte det, och ska man på grundval av Pauli ord hävda dödsstraffet får man på samma grund hävda slaveriet. Gentemot detta menar Strömer utifrånJoh 8:7 att ingen kristen borde våga vara bödel. Likaså bör man enligt kristen tro rygga för tanken att avskära nådatiden.Strömer är starkt kritisk till »teologerna».'^' Just i detta starka angrepp på teologiskt och framför allt biblisk motivering av dödsstraffet ligger Strömers största originalitet. Med anledning av avrättningen av Anna Månsdotter skrev fängelsedirektören i Kristianstad Carl Schneider en artikel i Nordisk tidsskriftfor f^engselvtesen Kainsmärket 1879. Hjalmar Strömer Järn och blod eller mordet i rättvisans tjänst Juridik föreläsningar LUB, Nyaste Oresundsposten 16/10 1883. Pfotenhauer 1882 utgår också från Moddermans tal. Uppenbarligen ansågs det i samtiden sombetydelsefullt. Sannolikt var Moddermans tal känt för Strömer även i den översättning som tryckts i Nordisk tidsskrift for faengselvissen og praktisk strafferet. I Nyaste Oresundsposten 13/10 1883 skrev Strömer omdet äkta paret Mannings på ett korrekt sätt: »de bägge missdådarne Manning». Men i fol 30 v Hjalmar StrömerJämoch blod eller mordet i rättvisans t/äwst Juridik föreläsningar LUBnämns »de båda bröderna Mannings»; jfr Modderman 1881 s 161: »de to brodre Mannings». Modderman i Verslag van de Handelingen der Staaten-Generaal 1880-81 II Tweede Kamer 10:126 26/10 1880 talade om: »de beide Manning’s»; jfr Modderman uås 25: »des deux Mannings». Nyaste Oresundsposten 5/10. Se t ex Nyaste Oresundsposten 8/10. 179 180
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=