93 straffet, men att just detta bland de noakitiska buden fortfarande är giltigt förklarar van Rhijn med kyrkans ställningstagande.*^^ Det föreligger en avgörande skillnad mellan urkyrkans ställningstagande till dödsstraffet inför en hednisk överhet, och situationen under en kristen överhet.Överheten är Guds tjänare och avkunnar sina domar i Guds namn, och har därmed rätt att straffa med döden'^° — men också plikt, varför benådningsrätten borde inskränkas.'^' Vore däremot överheten endast samhällets och inte Guds tjänare borde dödsstraffet avskaffas.'^- Avrättningarna 1876 var orsaken till att fyra motioner om intramurala avrättningar - varav en dessutomi sitt lagförslag föreslog användning av fallbila — avgavs till riksdagen 1877.'73 Riksdagen beslutade också för sin del omsådan ändring i SL 2:2 att avrättningar i fortsättningen skulle ske på fängelsegård. Däremot följde man LU:s åsikt att bestämmelser om hur halshuggningen skulle genomföras föll under KM:ts administrativa förordningsmakt.KM:t utfärdade den nya lydelsen av SL 2:2.'^-^ 3.5. Normalisering Under perioden 1876—1893 avrättades i Sverige åtta personer vid sex Avrättningarna inträffade med i stort sett jämna intervall, 1876, 1879, 1882, 1887, 1890, 1893.'^^ Under åren 1873—92 väcktes i riksdagen inga förslag avskaffande av dödsstraffet. Denna bild av stabilitet är naturligtvis till stor del en konstruktion genomval av fakta, men säger ändå något om en tid där kritiken mot dödsstraffen tycks kraftlösare än under 1860-talet. Ifrågasättandet av och debatten kring dödsstraffet fortsatte dock utanför riksdagen. Rhijn 1876 s 53 ff. Rhijn 1876 s 111. Rhijn 1876 s 35 f, 101. >71 Rhijn 1876 s 101, 108. ■7- Rhijn 1876 s 36. >73 RD 1877 mot AK 6, 12, 13, 25. '7-* RD 1877 LU8, Rskr 6. Bestämmelsen i LU:s förslag, somsedan blev lag, att 12 personer kan utses att närvara av den kommun i vilken avrättningen sker är sannolikt inspirerad av lagstiftning i USA och Tyskland. Motsvarande stadgande i Pennsylvanias lag omintramurala avrättningar refererades i Juridiskt arkif 1837—38 s 335. 1 ett preussiskt förslag från 1847 till införande av intramurala avrättningar föreslogs tolv medborgarvittnen efter förebild från USA, Evans 1984 s 227. Liknande bestämmelser komatt införas i en lag av 14/7 1856 i Sachscn-Weimar-Eisenach, Möller uås 28; jfr även Strafprozessordnung 1877 §486 Hahn 1881 s 2447 f. Att de närvarande skulle utses av den kommun där straffet verkställs och inte av den där brottet begåtts fastställdes med röstsiffrorna 10-4 vid en votering inom LU. §4 LU:s protokoll 2/2 1877, Lagutskottets protokoll och utlåtanden 1877 Riksdagens arkiv RA. >73 SES 1877:27 s 1. ■73 Olivecrona 1891 tabell X, Protokoll hållit... vidStraffången Anna Månsdotters ajrättningå Länsfängelset i Christianstad den 7. Augusti 1890, AIIc:43 Kristianstad läns landskanslis arkiv LLA, statsrådsprotokoll över justitiedepartementsärende 14/4 1893 RA. >77 Förutomnedan anförda exempel, se t ex Seth 1984 s 186. tillfällen. om 168 169 170
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=