92 tid, vilken aldrig kommer åter.»’^^ Fokuseringen på den enskildes öde återkommer i behandlingen av tillräknelighetsproblemet, liksom av justitiemorden. Att otillräkneliga och oskyldiga drabbats och kan drabbas av ett straff utan möjlighet till upprättelse är upprörande.Det blir därför naturligt för författaren att det vore en mindre grymhet att göra en fånge blind för fångpersonalens säkerhets skull än att döda den som anses farlig. Utan påtagligt samband med aktuella svenska händelser utgavs 1876 en svensk översättning av en nederländsk bok omdödsstraffet av L J van Rhijn,'57 som är det omfångsrikaste försvar för dödsstraffet som publicerats i Sverige. Dess påverkan på den svenska debatten vid denna tid var marginell då den också, åtminstone sedd i relation till den dåvarande svenska debatten, var extremt reaktionär och präglad av en kontinental debatt som inte var lika aktuell i Sverige.Van Rhijns grundinställning bar stora likheter med Joseph de Maistres.*^^ Dödsstraffet är för van Rhijn något grundläggande för samhället,i6° och angrepp på dödsstraffet är också angrepp på kristen tro.'^* Valet står mellan kristendom och anti-kristen revolution.Franska revolutionen betydde mycket för hans syn på upplysningen, liberalismen och reformsträvanden i allmänhet.Frågan om dödsstraffet är en religiös fråga, och att kristna bekämpar dödsstraffet är ett tecken på andra brister i deras lära.*^"* Dödsstraffet förankras dogmatiskt i Guds rättfärdighet och vilja.Jesus avrättades efter lagenlig process och dom. Så helgades rättegång och dödsstraff och Guds rättfärdighet manifesterades.Van Rhijn anknyter dock även till filosofiskt tänkande om straffet hos Kant och Friedrich Julius Stahl, när han bestämmer straffet till »en plikt, ett återupprättande och återställande av den våldförda rätten».1 Mos 9:6 är ett grundläggande bibliskt belägg för döds- '54 Några ord 1876 s 9. '55 Några ord 1876 s 33 ff. '56 Några ord 1876 s 24. Sannolikt rör det sig här om ett svar föranlett av Lindblads resonemang, se 2.6. '57 Rhijn 1876. I Nederländerna utgavs andra debattskrifter med liknande utgångspunkt och argumentering somvan Rhijn. Se t ex Over het beginsel der doodstraf 1833. '5^ Jfr 2.1. Van Rhijn, somciterar och hänvisar flitigt till andra författare, nämner dock inte de Maistre, varför det rimligen inte rör sig omnågon påverkan. Dessutomvar van Rhijn skeptisk mot katolsk teologi och kyrka, se t ex Rhijn 1876 s 49 f. '60 De första teserna i van Rhijns bok lyder: »I. Frågan, beträffande det hållbara eller icke hållbara uti bibehållandet av det i lagen stadgade dödsstraffet, berör icke blott vår kristna tro, utan hela vårt samhällsliv i dess djupaste grundvalar. II. Det kommer härvid an på våra grundbegrepp omsynd, straff, överhet, stat, domareämbete, nåd, vedergällning, evigt liv.» Rhijn 1876 s 1. Rhijn 1876 s 28. '57 Se tex Rhijn 1876 s 1. '55 Rhijn 1876 s 33 ff, 88 ff. Rhijn 1876 s 119, 41 ff. '55 Rhijn 1876 s 119; jfr s 27. Rhijn 1876 s 77, 83 ff. '57 Rhijn 1876 s 1, 21 ff. 156 158 161 164 166
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=