90 opinion somansåg att det vore ett missbruk av benådningsmakten. Denna opinion manifesterade sig särskilt under hösten 1875, då i både Norge och Sverige flera mordfall behandlades i domstolarna med dödsdomar somföljdd"*- Oscar delade åsikten att han inte skulle använda benådningsmakten så att den trädde i lagstiftningens ställe.Under mindre än ett halvår under slutet av 1875 och början av 1876 fastställde Oscar tre dödsdomar i Norge och två i Sverige. Under hans resterande regeringstid kom nio avrättningar att genomföras i Sverige; i två av fallen avslog kronprins Gustaf (somregent) benådningarna. De två avrättningarna i Sverige våren 1876 — av Gustaf Adolf Erikson Hjert och Konrad Pettersson Lundquist Tektor — dömda bl a för mord i förening med rånförsök, skapade debatt. Brotten, rättegångarna och avrättningarna blev mycket omskrivna. Särskilt betydelsefullt i debatten om formerna för avrättningens verkställande var att skarprättaren behövt tre hugg för att skilja Tektors huvud från kroppen. Redan innan målet avgjorts i HDskrev OJ Hultgren pamfletten Böra Hjert och Tektor afrättas?Dennes viktigaste tes var att statens straffrätt förutsatte fri vilja, ett mål somingen människa når i detta liv. Därför hade staten ingen annan rätt än att förvara den farlige förbrytaren. I annat fall borde den kräva att skadan ersattes och offentliggöra hans brott. Odaterat PM av Christian Naumann i Oscar II vol 100 BFA, brev från Frederik Stang till Oscar II 18/10 1875, brev från Frederik Stang till Oscar II 25/10 1875, brev från Frederik Stang 1/11 1875 till Oscar II och brev från Frederik Stang 22/11 1875 till Oscar II i Oscar II vol 69 BFA (alla i koncept i vol 6 Ms fol 1843 b UBO), brev från Oscar II till Frederik Stang 20/10 1875 brevsamling 170 UBO, Morgenbladet 17/10 1875, Nya Dagligt Allehanda 18/11 1875; jfr brev från Oscar II till Frederik Stang 14/11 1875 (brev från Oscar II till Frederik Stang 11/11 1875 i vol 30 Oscar II BFA är koncept till detta) och brev från Oscar II till Frederik Stang 25/11 1875 (avskrift i vol 30 Oscar II BFA) brevsamling 170 UBO. Olivecrona menade visserligen att Hjerts och Tektors avrättningar berodde på »skriket i vissa tidningar», men att detta föranleddes av ett av offrens samhällsställning (ingenjör), brev från Knut Olivecrona till Fredrik Brandt 23/11 1876, brevsamling 237 UBO. Av avvikande, nådevänlig, åsikt var Aftonbladet 22 och 23/11 1875. Brev från Oscar II till Frederik Stang 20/10 1875 och brev från Oscar II till Frederik Stang 14/11 1875 i brevsamling 170 UBOoch Oscars motivering för sin tvekan att benåda Anders Larsson i Qvallan i samtal med Olivecrona 19/11 1878, fol 86 Samtal med H. Maj:t Konung Oscar II, angående dödsstraffet, genast av minnet upptccknadt vidmin hemkomst från audiensen, B 187 m 25 UUB. Gotlands allehanda 20/5 1876, Ang Tektors avrättning pä Stenkumla backe, vol 2 Personarkiv 334 Fagerlund VLA. Att detta inte nämns i Kbh i Visbys brev 19/5 1876 utslagshandlingar 29/5 1876 NJrA RA är typiskt för urvalet av fakta i officiella handlingar omkring avrättningar. En på samma sätt mindre lyckad avrättning(tre hugg) i Danmark 1882 föranledde även där att intramurala avrättningar föreslogs i folketinget, men ingen sådan lagstiftning kom till stånd, TageJensen 1942 s 117 ff; jfr brev från Fredrik Bruun till Knut Olivecrona 6/2 1883 G 197 k:6 UUB. Att skarprättaren använde flera hugg var inte ovanligt. Jfr uppgifter omatt tre hugg behövdes vid två avrättningar under 1850-talet, Erlandsson 1935 s 253 och Charlesen 1995 s 95. De mänga uppgifterna omatt tre hugg behövdes blir problematisk i ljuset av den förekommandeåsikten att tre hugg var det högsta acceptabla antalet, Levander 1975 s 256, 263 f. Hultgren 1875 s 16. Hultgren 1875.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=