84 de »många stilla i landena» somhöll fast vid den somett gudomligt bud. Dödsstraffet tillämpades knappast alls och ytterligare inskränkningar var inte behövliga. Rosenberg såg en motsättning mellan dekalogen, somgetts till alla folk, och den mosaiska lagen som borgerlig, israelitisk lag.^^ Lantbrukaren Gustaf Kolmodin menade att detta synsätt endast kunde leda till någon av slutsatserna att bibeln inte i sin helhet var av gudomligt ursprung eller att Gud »råkat i tvetalan.» Dödsstraffet var inte en teologisk fråga där nya testamentet lämnar svar. Detta och kristendomen talar till individen och sysselsätter sig inte med det borgerliga samhället. Vid riksdagen 1867 var det särskilt tydligt i hur hög grad Olivecrona och hans bok påverkade argumentationen i kamrarna. Ledamöter hade begärt underlag för sina yttranden från honom,^^ och även direkt påverkan från hans bok förekom. Bovin och Hasselrot återkom 1868, med hänvisning till utgången vid föregående riksdag, med motioner omdödsstraffets borttagande ur SL.^° En majoritet i LU tillstyrkte denna gång motionernas syfte, och följde Hasselrots förslag om att hos KM:t anhålla om förslag till nödvändiga ändringar i SL, men förslaget föll i båda kamrarna.*^* Justitiestatsministern Louis de Geer uppträdde vid FK:s remiss av Hasselrots motion mot denna, inledde debatten i AK och deltog i FK:s debatt.^’ I samtiden ansågs de Geers yttranden vara orsaken till utgången.^^ Problemet med livstidsfångar som begår nya brott och risken att avrätta oskyldiga debatterades.Frågan om tiden var inne att avskaffa dödsstraffet fick en ny accent, då flera talare anslog nationella tongångar och hävdade att Sverige, kanske till skillnad mot andra länder, var moget att avskaffa dödsstraf85 RD 1867 FK3:367 f. 8<> RD 1867 AK3:581. 87 RD 1867 AK 3:585 f. Kolmodins sätt att bygga enbart på nya testamentet då diskussionen inte uttryckligen gäller det gamla antyder att gamla testamentets, budens och lagarnas ställning kanske inte var en så enkel fråga för honomsomhan tycks hävda. 88 Brev fränJohan Anton Bovin2/4 1867 och brev från Alfred Grenander 2/4 1867; jfr brev från August Blanche 1/2 u å (1867) och brev från Adolf Hedin 15/4 u å (1867) B 127 m26 UUB. RD 1867 AK3:573 och jfr RD 1867 FK 3:360 med Olivecrona 1866 s 7 f och RD 1867 AK 3:584 med Olivecrona 1866 s III f, XII, 16 ff, 39 f. Se även RD 1908 AK3:40:51 f. ^0 RD 1868 mot FK 19, AK60. RD 1868 LU4, FK 1:451, AK 1:416. RD 1868 FK 1:60 ff, 417 f AK 1:338 ff. 55 Se t ex RD 1868 FK 1:411, AK 1:412, Thermamius 1931 s 252 (brev från OlaJönsson till F T Borg 12/3 1868); jfr Seth 1984 s 157 ff. Rudolf Adlersparre drog slutsatsen att motionen skulle falla redan efter de Geers uppträdande vid remissen och motionerade därför, somett steg på vägen, om att avrättningarna inte längre skulle vara offentliga, RD 1868 mot FK69. Adlersparres förslag återremitterades till LU, men ingen vidare åtgärd tycks ha vidtagits med anledning av det, RD 1868 FK 1:452, AK 1:417. 5-* RD 1868 LU4:3 ff, FK 1:62, AK 1:351 f, 357 ff, 367 f, 379, 388, 399 f. 89
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=