70 2.1. Nehrman och hans tid 2.1.1. Petter Ahrahamsson och Israel Arnell Petter Abrahamssons (1668—1741) »Swerikes Landz-Lagh ... Nu å nyo uthgången och några Anmärkningar der till bifogade» (1702; förord och kungl. stadfästelser+462 s.; hög duodes) och »Swerikes Stadz Lagh ... Nu på nytt Med Hans Kongl. May:ts nådige Privilegio uplagd, och någre Anmärkningar der till bifogade» (1702; förord och Gustav Adolfs stadfästelse+392 s. inklusive bilagor: domarreglerna, rättegångsordinantian m. fl. processrättsliga stadganden, utdrag ur Mose lag+register över lands- och stadslagen) är de första arbetena i den samling kommenterade lagutgåvor, somutgör stommen i 1700-talets magra svensk-finska juridiska litteratur. Abrahamsson, somår 1694 på grund av okunnighet och tjänstefel avsatts från sin tjänst som häradshövding, publicerade kommentarerna efter långa studieresor utomlands för att rehabilitera sig.' Kommentarerna ger dock inte uttryck för någon mera ingående förtrogenhet med europeisk doktrin. Litteraturhänvisningar saknas helt och bilagorna är okommenterade, medan själva lagtexten är försedd med långa förklarande noter, som främst består av hänvisningar till nyare stadganden. Abrahamsson konstaterade, att den svenska lagboken var »med sielfwa tijden blifwen uthi åtskillige stycken förändrad, en deel aldeles afskaffat, och en deel med ny Lag förbättrat». Han ville därför hjälpa dem, som varken hade tillfälle att skaffa sig alla gamla och nya förordningar eller tid att läsa dem, genomatt visa kapitel för kapitel både i lands- och stadslagen, vad somförändrats »betienandes mig förnämligast af dhe Ordninger, som tijd effter annan uthkomme och ännu uthi bruk äre».^ Abrahamssons kommentarer blev trots eller kanske just på grund av sitt anspråkslösa syfte en stor framgång, och upplagan blev slutsåld inom några år. Dessutomöversattes kommentarerna till tyska (»Das schwedische Land- und Stadtrecht», 1709) för att användas i Östersjöprovinserna.^ Abrahamsson publicerade själv år 1726 en ny utgåva av sin kommentar till landslagen, »Swerikes Rijkes Lands-Lag, ... Nu å nyo andra gången med Anmärckningar uplagd» (förord och stadfästelser+888 s. inklusive samma bilagor som i kommentaren till stadslagen 1702; 4:o). Arbetet är både till format och innehåll betydligt vidlyftigare än den första upplagan. Förordet är mera teoretiskt präglat än i den första upplagan, och Abrahamsson påpekade, att ju »närmare beskrefwen Lag stämmer öfwerens med den Naturliga Lagen och billigheten, ju bättre är den». Han såg också lagen som ett skydd mot en godtycklig rättstillämpning: »Ju tilräckeligare beskrefwen Lag är, ju mindre står den rättsökiandens wälfärd uti Domarens händer och godtyckio». Abrahamsson angav nu somkällor för sina ' Almquist, s. 28. ^ Abrahamsson, Landslagen, Til Läsaren. ^ Almquist, s. 28 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=