60 Då det gäller dissertationernas ämnesval i övrigt, var äktenskapsrätten ett viktigt område med även dansk rikslagstiftning, Fredrik II:s äktenskapsordinantia (1582). Förutom Plum och Weghorst behandlade Metzner (»De nuptiis»; 1608; 17 s.) och Scavenius (»Disputatio juridica inauguralis de sponsalibus»; 1657; 21 s.) familjerättsliga frågor. Släktskaps- och svågerskapsförhållandena var viktiga och svårtolkade, då det gällde äktenskapshinder. Reitzer publicerade en »De consangvinitatis & affinitatis proprietatibus, graduumque computationedissertatio» (1701; 34 s.), sominnehåller talrika släktskapstavlor. Weghorst konstaterade i förordet till »Labyrinthus graduum cognationis» (1702; 18 s. + tabeller), att studenterna brukade bli förskräckta, då de fick höra, att släktingarna intill sjunde led var 1024 till antalet. — Bland övriga arbeten kan nämnas Metzners »Disputatio, ex jure naturali, gentiumet civili. De rerumdivisione et acqvirendo earum dominio» (1610; opag., 15 s.), en avhandling i 99 korta teser omsakers indelning och förv'är\' av äganderätt, redan med begreppet ’naturrätt’ i titeln, Weghorsts romerskrättsliga avhandling om domstolar, »De judiciis» (1693; 41 + 5 s.) och Resens enda dissertation »ethico-juridica de justitia» (1658; 43 s.) med det även i Sverige populära temat rättvisa och med citat ur de danska landskapslagarna."*’ Dissertationerna i Soro skrevs dels av Ernst, dels av akademiens elever. Två av Ernsts egna dissertationer utgör början till en digestkommentar med titeln »Breviores annotationes in librumprimumDigestorum» (1646).'*- Av avhandlingarna kan nämnas »Dissertatio Juridica, qua asseritur Qusestiones omnes Juri divino, Naturali &gentium» (1650; opag., 52 s.), i vilken författaren, möjligen respondenten, försökte bevisa, att tortyr inte stred vare sig mot gudomlig rätt, natur- eller folkrätt (se även III 4.2.). Dansk rätt nämns endast i två teser, den senare gången i en redogörelse för olika europeiska rättsordningar, bl.a. fransk, italiensk och skotsk, men inte svensk rätt."*^ Märkas bör, att naturrätten representeras bl.a. av Grotius’ »De jure belli ac pacis», som citeras med gillande.■*■* Trots spridda hänvisningar till dansk rätt i 1600-talets dissertationer, får den inhemska rätten egentlig betydelse först mot århundradets slut. Utvecklingen är betydligt senare än i Sverige och Finland, där den egna rätten redan på grund av statuternas stadganden blev ett viktigt objekt i dissertationerna under förra delen av 1600-talet. Tammhar betecknat juristgenerationen Scavenius, Resen, Bornemann som den eleganta jurisprudensen i Danmark: en av äldre rätt och filosofiska undersökningar intresserad riktning med nederländsk bakgrund."*5 Resen, § 34. ■*- Jorgensen, s. 48. Ernst/Joh. Faber, tes XXVI och XLIX. Ernst/Joh. Faber, tes LIV. ■*5 Tamm, Retsvidenskaben, s. 67.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=