57 tysk, Leonhard Metzner (1571-1629), som avgick år 1615. Hans efterträdare var den ovannämnde medarbetaren i Ostersen Veiles »Glossarium» Claus Plum, som var professor till sin död år 1649. Det var omöjligt att hitta en dansk efterträdare till Plum, och tjänsten besattes med tysken Johannes Muller (1605—1672, professor 1650—1661). Efter Muller fick man en generation danska juris professorer. Peder Lauridsen Seavenius (1623-1685) blev år 1657 som (oavlönad) »secundus professor juris ordinarius» den förste innehavaren av den i statuterna nämnda andra lärostolen. Han blev förste professor efter Miiller år 1661, men förordnades med tiden också till att samtidigt vara generalprokuror och hojesteretsassessor. Peder Hansen Resen (1625-1688) blev »tertius professor juris» år 1658 och var »secundus professor» 1662-1683, men han var hela tiden samtidigt professor i etik, senare också borgmästare i Köpenhamn och medlemav Hojesteret, och han hade också många andra vetenskapliga intressen. Cosmus Bornemann (1637—1692) blev tredje professor år 1667 och ryckte så småningom upp till den första professuren; även han blev borgmästare i Köpenhamn (1684) och hojesteretsassessor (1685). Efter hans död besattes professuren av Christian Reitzer (1665-1736). Henrik Weghorst blev juris professor vid riddarakademin i Köpenhamn år 1692 och följande år samtidigt oavlönad professor vid universitetet.-^ - Ernst var den ende professorn i juriefik i Soro under akademins första verksamhetsperiod. Köpenhamnsprofessorernas hela produktion består av dissertationer. Resen gav dock också ut gamla lagar, och Weghorst publicerade översättningar till tyska och latin av DL; han lämnade dessutom efter sig flera manuskript. Dissertationerna är fåtaligare än i Sverige och Finland. Omkring trettio dissertationer är bevarade, och man känner titlarna på ytterligare ett tiotal. Antalet dissertationer per professor i Köpenhamn är i stort sett (samtliga kända/bevarade): Metzner minst 6/3, Plum 7/1 och Muller 7/5. Från och med mitten av 1600-talet finns samtliga dissertationer kvar: Seavenius 2, Resen 1, Bornemann 1, Reitzer 4 och Weghorst ett tiotal.-*^ Kommunitets- och kollegiedissertationer, författade av den baccalaureus som presiderade,^® tycks inte ha förekommit ännu på 1600-talet. De danska dissertationerna skiljer sig från de svenska genomatt de redan enligt statuterna skulle vara skrivna av professorn i ämnet. Varje professor skulle presidera fyra gånger per år, och trots att bestämmelsen förblev en död bokstav, ansågs skyldigheten att presidera vara betungande. Professorerna skulle vidare skriva en dissertation pro loco vid tillträdandet av ämbetet.®' I forskS.immanställningcn b.iscrar sig pä uppgiftcrn.i i Jorgensen, s. 29 f. och s. 57-60 samt Tamtn, Retsvidenskaben, s. 59-77. Uppgifterna baserar sig pä Jorgensen, s. 39 ff. och 79 ff. samt Tamm, Retsvidenskaben, s. 60 ff. Omdessa dissertationer, seJorgensen, s. 48 f. Jorgensen, s. 39 f. och 42.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=