RB 52

56 bus operum posthumorum summi Juris Consulti Jacobi Cujacii commissorum», innehåller rättelser av de många felen i olika Cujacius-utgåvor. Trots att »CatholicaJuris» endast till en bråkdel består av statsrätt, har man främst fäst uppmärksamheten vid Ernsts statsrättsliga åsikter. Ehuru boken inte behandlar danska förhållanden, ansåg Ernst det tvdligen opportunt att anpassa sina åsikter efter verkligheten under adelsväldet, och hans statsrätt har betecknats som »et ma:rkeligt kompromis mellem monarkisme og monarkomakisme». Bilagan med rättelserna till Cujacius har ansetts särskild värdefull.-^ Ernsts intresse för undervisningsfrågor kom också till uttryck i den lilla skriften »Methodus discendi juris civilis» (1647), sompå titelbladet anges vara sammanställd för undervisningens behov i Soro. Inledningen behandlar svårigheterna vid studiet av romersk rätt och hur detta bäst kunde organiseras. Skriften består i övrigt av en tabellarisk framställning av alla femtio böckerna i Digesta; sådana tabeller var populära i tidens ramistiskt influerade litteratur.-'^ Ernsts sista juridiska verk är »Statera Jurisprudentice et Jurisconsulti» (1662; förläggarens förord+117 s. +Index Auctorum), ett arbete som bemöttes kritiskt i Tyskland.I bokens tredje och sista kapitel dryftar Ernst bl.a., hur danska adelsmän bör förbereda sig för fosterlandets ämbeten,-^ medan utbudet danska författare i den långa litteraturförteckningen av naturliga skäl är litet: Svend Aggesen, Saxo och Arild Huitfeldt. Ernst har ansetts höra till de inflyttade tyskar, somuträttade ett värdefullt arbete i sitt nya fosterland.-^ Trots sina förtjänster somrättsvetenskapsman kom Ernst dock inte att utveckla den danska juridikenpå samma sätt somLoccenius den svenska. I Soro undervdsade man inte i inhemsk rätt, och i den halvtyska danska staten var det uppenbarligen lättare för en inflyttad tysk att bevara sin ursprungliga nationalitet. Om man enbart beaktar Ernsts skrifter, kunde han lika gärna räknas till den tyska som den danska rättsvetenskapen , och hans produktion syns inte ha haft någon betydelse för den följande utvecklingen i Danmark. 4.4. Dissertationerna Även 1600-talets dissertationslitteratur är rätt sparsam, om man jämför med det samtida utbudet i Sverige och Finland. Juridiska disputationer hölls dock regelbundet i Köpenhamn, och även i Soro på Ernsts tid. I Köpenhamn besattes professuren efter Nicolaus Theophilus (se ovan, 2.) år 1605 återigen med en DEL 4, s. 237 (R. Paulli). -■* Sc Ernst, Methodus, Series Digestorum. Jorgensen har (s. 36-39) utförligt behandlat »Methodus» i »Mangel af andet Materiale». 25 Se DEL 4, s. 237 (R. Paulli). 2^ Ernst, Statera, s. 86 ff. 22 DEL4, s. 237 (R. Paulli).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=