53 norsk rätt; en av de få gånger, då norsk rätt beaktades i periodens sparsamma juridiska litteratur.- Ostersen Veile förklarar i förordet uppkomsten av sin bok på ett sätt, som senare skulle upprepas till tjatighet av 1700-talets jurister. Han hade ursprungligen samlat material och skrivit boken endast för att underlätta sitt eget arbete som domare, och först senare hade han på vänners och gynnares tillskyndan kommit på tanken att låta publicera manuskriptet. Avsikten med påståendet var att visa, att författaren inte sökte »nogen Profit eller v^!re», vilket Ostersen Veile också framhöll. Han hade på 1630-talet verkat sex år som herredsfoged och då påbörjat sitt arbete. Svårigheterna vid rättsskipningen var tydligen desamma som i Sverige (se ovan 2.). Enligt Ostersen Veile var de medeltida lagarna redan språkligt svårförståeliga, detta gällde i synnerhet Skånelagen, som inte förstods ens av infödda skåningar, och de innehöll många dunkla termer. Blasius Ekenbergers plattyska repertoriumöver JL, somutkommit i Flensborg (1593), var Ostersen Veiles förebild.'^ Han var av allt att döma autodidakt,-'’ men han lyckades få uppmuntran och sakkunnig hjälp av Claus Plum, somvar den förste danskfödde juris professorn i Köpenhamn (1617-1649) och somännu på dödsbädden hade »med stor Atraa reviderit» de utkast till den andra upplagan, som Ostersen Veile regelbundet sände honom. Enligt författaren hade Plum också haft stort besvär med att rätta redan den första upplagan.^’ Av allt att döma har Plums insats varit avgörande för verkets slutliga utseende. Inger Diibeck, som nyligen behandlat Ostersen Veiles bok i en artikel, betecknar arbetet som dels ett nationalrättsligt lexikon, dels ett reallexikon.^ Ostersen Veiles »Glossarium» innehåller såväl en alfabetisk ordbok, somunder de medtagna orden tar upp förklaringar, korta definitioner av begrepp, termer på latin och de viktigaste lagstadgandena, som ett register över de tryckta lagarna. Arbetet innehåller främst materiell civil- och straffrätt, men behandlar även en del processrättsliga frågor.^ Enligt författaren hade många begärt, att processrätten skulle tas med, men han påpekade, att varje land och provins i Danmark hade »na:sten sin sau'lige Maade at procedere med» och att han endast efter kunglig befallning var beredd att förorda någon viss process.'^ Däremot kunde han nog förorda materiell rättsenhet. Danmark, som hade »een Gud, een Tro, een Konge oc Herre, maatte ocsaa vxre under een Low». De öv- ^ Det enda 1600-talsarbete, som specialiserar sig på norsk rdtu Jacob Raschs »Norske Lovs Memorial, Efter den Maade forfattet med eet Ord over Hvert Capitel saasom den Bog er der kaldes Memoriale Biblieum» (1650; 8 s.), är såsomunderrubriken anger en kortfattad innehållsförteckning över Christian lV:s Norske Lov. ■* Ostersen Veile, Fortale. Så även Diibeck, s. 64. Ostersen Veile (2. uppl.). Til alle Christne og Lowkier-elskende Lx’sere! (förord). ^ Diibeck, s. 57. Om Ostersen Veiles ordförklaringar, artiklar, se Diibeck, s. 62 ff. Ostersen Veile (2. uppl.), törord.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=