40 ställning till frågan om de medeltida berättande källornas tillförlitlighet, och han framförde på grundval av uppgifter i landskapslagarna den teori om svenskarnas äldsta skrivna lagar, somskulle vara gängse in på 1800-talet (se III 6.)- Enligt denna teori skulle lagmännen Viger Spa och Lumber, somtydligen hade levt på 800-talet, ha varit upphovsmännen till svearnas respektive götarnas första skrivna lagar.^^ Stiernhöök hängav sig också i tidens anda åt fria etymologier, och medan Loccenius nöjt sig med att anse den feodala terminologin i allmänhet vara av germanskt urspung, gick Stiernhöök längre och ansåg denna vara rent svensk, delvis t.o.m. bygga på dalmål. »De jure Sveonum» baserade sig på föreläsningar, somStiernhöök hållit under sin korta tid somprofessor i Åbo i början av 1640-talet, och arbetet publicerades alltså först omkring trettio år efter tillkomsten.^^ Stiernhööks första tryckta juridiska arbete är möjligen den anonymt utgivna skriften »En Kort Tractat omMorgongåfwor», som av okänd anledning utkomi fyra olika upplagor år 1651 (opag., 22—23 s.). Häftet anses vara författat av Stiernhöök,'^^ även om Almquist förnekat detta och utpekat den 1633 avlidne juris professorn Bengt Crusius som möjlig författare.Omman undantar domarreglerna, är traktaten det första tryckta rättsvetenskapliga arbetet på svenska. Språket förklaras med att boken var avsedd »ThemenfaldigomsomDomare Embetet bekläda til underwijsning».*°° Framställningen innehåller dock även en del citat på latin, och de fåtaliga litteraturhänvisningarna nämner bibeln. Corpus luris och lus Longobardorum. 101 Den isländske studenten Jön Jönsson Rugmann (död 1679) hade på en resa till Köpenhamn år 1658 tillfångatagits av svenskarna och gått i svensk tjänst.Rugmann var medhjälpare åt historikern Olof Verelius i Uppsala och gav dessutom själv ut en del gamla handskrifter, bl.a. det första rättshistoriska arbetet på isländska, »Greinir or j^eim Gaumlu Laugum, Saman-Skrifadar Or ImsumBokum og Saugum» (1667; dedikation, förord-i-58 s.; 8:o). Boken är till största delen en källutgåva i formav en (ej alfabetisk) uppslagsbok över vissa begrepp och lagfragment. Slutet av boken innehåller den första tryckta isländska rättsvetenskapliga texten, Arngrfmur Jönssons (1568—1648) kommentar om arv, »Utlegging syra Arngrins lonsonar yfir Erfdisnar» (s. 42-51) och en anonymmotskrift mot Arngrfmur (s. 51-58). I förordet försvarar Jön Rugmann den gamla nordiska (svenska, norska och isländska) lagstiftningens värde jämfört med romersk rätt. Stiernhöök, s. 7 och 9 ff. Se Stiernhöök, s. 200 f., 200 not 2 och s. 338. Omarbetets tillkomsthistoria, se närmare Almquist, Stiernhöök, s. 162 f. Så även anteckningarna i ex. på Kungl. biblioteket. Almquist, s. 20. Stiernhöök, Tractat, början. Stiernhöök, Tractat, Cap. I-III, V och X. OmRugmann, se närmare Lindroth II, s. 278 ff. 98 101 102
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=