38 Med den andra upplagan av »Observationes» avstannade utgivandet av systematiska hand- och läroböcker i svensk rätt, och följande arbete, Nehrmans »Jurisprudentia civilis» utkomförst ett halvt sekel senare (se II 2.1.2.2.). Antalet arbeten — fyra under ett par årtionden - är förbluffande stort, men Loccenius’ och Wexionius’ verk var läroböcker för den akademiska undervisningen, medan Kloots och Rålambs arbeten var avsedda för praktiker utan kunskaper i latin. Kloots och Rålambs på svenska skrivna arbeten nådde vidare kretsar i Sverige-Finland, men var samtidigt avskurna från en internationell publik. I 1700-talets Tyskland kände man till Loccenius, Stiernhöök och Lundius, men inte till Kloot eller Rålamb.^^ Trots arbetenas olikartade svfte som läroeller handböcker är källmaterialet, metoden och framställningssättet dock likartat i alla. Samtliga författare betraktade romersk rätt och europeisk doktrin somsubsidiära rättskällor. Även i praktikernas arbeten framställdes den iurisprudentia romano-suecica, som var innehållet i den akademiska undervisningen. 3.3. Naturrättslitteraturen Sverige kan, åtminstone indirekt, betraktas somen stormakt även på naturrättens område på 1600-talet, då tidens främsta auktoriteter Hugo Grotius och Samuel Pufendorf, »Sveriges fostersöner»,^* som bekant hade anknytning till Sverige. Grotius var under en längre tid Sveriges ambassadör i Paris, och Pufendorf var professor i naturrätt i Lund åren 1668-1676 och senare svensk rikshistoriograf. Trots att Pufendorfs »De iure naturx et gentiumlibri VIII» (1672) och »De officio hominis et civis iuxta legemnaturalem libri II» (1673) komut i Lund under hans professorstid där, är det en smaksak, om man anser dessa på den europeiska doktrinen baserade och helt utan anknytning till Sverige varande arbeten höra till den svenska rättsvetenskapen. Redan på grund av den omfattande litteraturen om Pufendorf och hans verk anser jag det inte behövligt att referera dessa här, utan jag hänvisar till tidigare forskningar. Grotius’ och Pufendorfs anknytning till Sverige medverkade till att dessa forskare tidigt fick en erkänd ställning vid de svensk-finska universiteten.Man lyckades dock inte ge ut någon betydande framställning av naturrätten vid dessa universitet, även om naturrättsliga problem dryftades i talrika dissertationer vid både de filosofiska och juridiska fakulteterna. Ett betydande naturrättsarbete,»Iuris Naturx Breviarium» eller »Sciagraphia juris natura:», av 89 Se Björne, Nordische, s. 25 och nedan 3.4. MalmströmII, s. 60. Wilde, Företal. OmPufendorf, se t.ex. artiklarna med litteraturuppgifter i Samuel von Pufendorf 1633-1982. Ett rättshistoriskt symposiumi Lund 15—16 januari 1982 (Lund 1986). Se Lindberg, passim. 88
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=