401 Risell, Nils (död 1789). Akademisekreterare 1756, 1761—1772 professor i jus publicum svecanum i Uppsala. Rektor 1763-1764. R. fick åter plats i fakulteten 1774, dock utan rätt att undervisa. Skrifter: Preses för en disputation. R. belädes vid utnämningen med ett de factoskrivförbud av ständerna. Litteratur: Annerstedt III,1, s. 358 f. och 363, III,2, s. 480 f. Rotfeoll, Jens Laasby/Christen Michael (döpt 1766-1824). Student 1782, jur. kand.-ex. 1788, advokat vid Hojesteret 1791, generalfiskal 1822. Justitsråd 1805, etatsråd 1822. Skrifter: Utgivare av Henrik Stampes Erklxringer I-VI (1793-1807). Litteratur: DEL 12, s. 436 (B. Kornerup). Rugmann, JönJönsson (1636-1679). Född i Hölar på Island. Tillfångatagen på resa till Köpenhamn av svenskarna 1658. Stud. i Uppsala och medhjälpare åt Olof Verelius från 1662. Skrifter: Greinir Or Feim Gaumlu Laugum, Saman-Skrifadar Or ImsumBokumog Saugum (1667). Utgav ett utdrag ur Heimskringla i svensk översättn. (1670). Monosyllaba Islandica (1676). Litteratur: BL 13, s. 218-223. SMK 6, s. 400 (St. Stenius). Lindroth II, s. 278 ff. RAlamb, Claes (1622-1698). Student i Uppsala 1638. Studier utomlands 1642-1644. Krigs- och hovråd 1655, beskickning till Turkiet 1657, landshövding i Uppland 1660, riksråd och kammarråd 1664, överståthållare i Stockholm 1673-1678, president i Göta hovrätt 1678, lagman i Norrfinne lagsaga 1680-1682. R., somavgick somriksråd 1682, drabbades svårt av reduktionen. Friherre 1674. Skrifter: Observationes Juris Practica: (1674; 2. uppl. 1679). Kort beskriffningomthet somwid then Constantinopolitaniske resan är föreluppit (1679). Litteratur: BL 13, s. 114-124. SMK 6, s. 448 f. (C.-F. Corin). Almquist, s. 26 och 150-162. Sabancorus, Nicolaus (död 1620). Studier i Tyskland från slutet av 1590-talet till början av 1610-talet. Prokurator vid Svea hovrätt 1616. Skrifter: Tre juridiska dissertationer i Jena (1606-1610). De regiis juribus, justitia et jure (1613). En skrift på svenska omnattvardens betydelse (1614). Litteratur: Runeby, s. 113-115. ScAVENius, Peder Lauridsen (1623-1685). Efter skolgång i Vor Frue Skole dimitterad till univ. 1640. Från 1643 studier i åtta år på olika håll i Europa, bl.a. Franeker, Leyden, Oxford, Orleans och Padua. 1651-1655 åter utomlands som hovmester åt Erik Sehested. Hemefter fyra år, avslog en erbjuden professur i matematik. Secundus professor juris ordinarius 1657, disputerade s. å. för jur. dr-graden, 1661 rektor för universitetet. Generalprokuror 1660, medlemi Hojesteret 1662, i statskollegiet 1674-1676 och kommercekollegiet från 1682. Lagkommissionsmedlem. Kommerceråd 1682, etatsråd 1684. Skrifter: Två juridiska dissertationer. Litteratur: DBL 12, s. 663-665 (St. luul). Ehrencron-Muller VII, s. 187 f. Tamm, Retsvidenskaben, s. 67-69. ScHLEGEL, Johan Frederir (Friderich) Wilhelm (1765-1836). Privat dimitterad till universitetet 1782, filos. ex. 1783, stor filologisk ex. 1784. Jur. kand.-ex. 1785. 1786-88 26
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=