392 Hesselberg, Engelbrecht (1728-1788). Den norskfödde H. avlade jur. kand. -ex. i Köpenhamn 1751 och var alumnus på Elers’ kollegium1751-1755. Från 1755 byskriver på St. Croix, avskedad 1770. Generalkrigskommiss^er 1770, generalmajors rang 1782. Skrifter: Meditationes qvasdam de legibus Haraldinis (1752; diss.). Juridisk Collegium(1755, 2. uppl. 1763). Litteratur: DEL 6, s. 346 (Fr. Dahl). NBL 6, s. 71-73 (H. H. Breien). Stampe III, s. 225-235 och 461^64. Hochschild, Johan Henrik (1711-1776). Studier för Christian Nettelbladt i Greifswald 1727-1730. Auskultant vid Stockholms rådhus- och kämnersrätter 1731. Notarie vid slottsrätten i Stockholm 1740 och i slottskansliet 1749. Rådman i Stockholm 1761, medlemav borgarståndet på riksdagarna 1765-1766 och 1771-1772 (mössa). Skrifter: Utkast till historisk beskrifning om Swea rikes äldre province- och landskapslagar såväl som allmänna stads- och landslagen. Med tilläggning om 1734 års lag (1775). Översättning av Beccaria: Afhandling ombrott och straff (1770). Enl. Calonius skulle H. ha skrivit Swea Rikes Styrelse efter Grund-Lagarne (1768). Litteratur: SBL 19, s. 173. Almquist, s. 237-243. Hoier (H0YEr), Andre.as (1690-1739). Student 1707 i Halle, där H. vid sidan om medicin studerade historia och juridik. Efter några år som läkare blev H. dansk hovhistoriograf 1722 och Innehade olika ämbeten, från vilka han blev avskedad vid tronskiftet 1730. H. blev 1734 överrättsråd på Gottorp, s. å. professor i natur- och folkrätt, offentlig rätt och moralfilosofi vid Köpenhamns universitet. Hojesteretsassessor 1735, generalprokuror och medlem i Danske kancelli 1735; dessutom medlem i en rad kommissioner. Justitsråd 1726, juris dr bullatus 1736, etatsråd 1737. Skrifter: De nuptiis...diagramma (1718). Idea Icti Danici (1736). Juridisk Collegium over Processen (1742, nya uppl. 1764 och 1769). Jus publicum (1783). Kurtzgefaste Dännemärkische Geschichte (1718). König Friedrich IV glorwiirdigstes Leben, I (1732). Litteratur: Troels Jorgensen, Andreas Hoier jurist og historiker (1961). DBF 10 (2 uppl.), s. 323-330 (R. Paulli o. Fr. Dahl), DBL 6, s. 420-422 (D. Tamm/R. Paulli/Fr. Dahl). Ehrencron-Miiller IV, s. 222-228. Holberg, Ludvig (1684-1754). Författaren, den danska litteraturens förnyare H. föddes i Bergen, stud. i Köpenhamn 1702, 1704 examen i filosofi och teologi. Besökte vid olika tillfällen Holland, England, Tyskland, Frankrike och Italien. Från år 1709 på Borchs kollegium, där han skrev sin framställning över naturrätten. H. innehade olika professurer, bl. a. prof. i historia från 1730. 1735-36 universitetets rektor. Skrifter: Introduction til Natur- og Folke-Rettens Kundskab (1715-1716). Dikter och skådespel, somkomut i tre band Comoedier (1723-25). Dannemarks Riges Historie i tre delar (1732-35). Moralske Tanker (1744; filosofiskt huvudarbete). Litteratur: DBL 6, s. 424-430 (F. J. Billeskov-Jensen), med litteraturuppgifter. Om H. som jurist: Foss, K., Ludvig Holbergs naturrett på idéhistorisk bakgrunn (1934). Solem, E., Holberg somjurist (1947). Hurtigkarl, Frederik Theodor (1763-1829). Student 1779, 1780 filosofisk ex., 1784 filologisk och 1788 jur. kand. -ex. Alumnus på Borchs kollegium 1787-1791. 1790 notarie, 1791 adjunkt vid juridiska fakulteten i Köpenhamn, 1798 e.o., 1804 ordinarie professor och medlem av konsistorium, 1809-10 och 1818-1819 rektor. Etatsråd 1811.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=