368 rätt, även om Kofod Ancher var medveten omatt arbetet därigenominte kom att »gielde saa meget hos dem, der blive staaende ved Lovens Bogstav, somhos retskaffene Jurister, der tragte efter at vide Lovens hele Herkomst, hvorfra de ere komne, og hvorledes de ere bleven til det de ere». Med ett patos inte olikt det hos den historiska skolans anhängare ställde Kofod Ancher mot varandra sin egen tid »da man soger meest efter det glimrende i Studeringer» och en historiskt funderad juridik, sominte försummade »det nyttige og grundige». I sin encyklopedi nämnde Kofod Ancher inte upphävandet av hela den äldre lagstiftningen i förordet till DL. Däremot åberopade han förordets uppgift om att DL baserade sig på äldre rätt. Han fortsatte; »At forklare en Lov ved Hielp af de Love, hvoraf den er tagen, er uden Modsigelse den rette grundige Forklaringsmaade. Det er at ligne Copierne med deres Originaler, at udlede Bekkene fra deres forste Kilde og Udspring.»^^ För Kofod Ancher var frågan omnyttan av rättshistorisk forskning densamma somfrågan omnyttan av rättsvetenskap överhuvudtaget (se ovan II 3.7.2.). En rättsfilosofi var enligt honominte heller möjlig utan historisk kunskap somett fundament. Då Kofod Ancher betonade nyttan av en historisk tolkning av DL och NL, saknade han inte föregångare. Enligt E omämbetsexamen 1736 1-5 ansågs det vara en särskild merit, omexaminanden kände »forskellen imellem den nuvxrende Danske og Norske Lov og rettergang fra de gamle enten Danske eller Norske Love»; man tycks här betona skillnaderna mellan gammal och ny rätt. Ännu Hoier konstaterade om de gamla lagarna endast, att man, i motsats till praxis i Sverige-Finland, intefick åberopa sådana, eftersomall äldre lagstiftning helt upphävts enligt förordet till DL.^^ Redan Hesselberg betonade däremot de gamla lagarnas betydelse somkällor till DL och NL. Studier i de gamla lagarna kunde rekommenderas inte endast på grund av den nytta, somman i allmänhet hade av att känna lagarnas uppkomst, men också därför, att lagstiftaren själv i vissa fall rekommenderade demsomde bästa hjälpmedlen till att förstå lagen.55 Ewensens historiska tabell (se II 3.6.1.) bygger helt på tanken omnyttan av att känna de historiska källorna till gällande rätt. Skribenten citerade en icke namngiven engelsk jurist, som hade påstått, att kunskaper omde gamla engelska källorna var viktigare än kunskaper i romersk rätt, och han undrade, om man inte kunde säga samma om nyttan av att känna till den gamla danska och norska rätten. Ewensen stannade dock inte vid denna nationalistiska och pragmatiska historieuppfattning. Historisk kunskap hade också ett värde i sig: kännedomomgamla lagar gav »tillige et Begrep omvore Forfardres Sarder, Txnkeog Leve-Maade, samt deres Stats og Krigs-Sagers Indretning».56 Kofod Ancher 1777, s. 75. Kofod Ancher, Lov-Historie I, Fortalc. -’■* Hoier, s. 49 och not o. Hesselberg, s. 10 f. Eii'ensen, Fortale.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=