367 Rabenius’ egen teori hade såväl danskar, norrmän och svenskar fått sina första lagskrivare från Englandd^ Just Kofod Ancher har emellertid betecknats som en starkt patriotisk historiker. I sin uppsats »Patriotische Rechtsgeschichte und nationale Identität» framhåller Tamm Kofod Anchers utpräglat nationalistiska inställning till frågan omden danska lagstiftningens självständighet. Tammpåpekar, att redan titelvinjetten med DL somett träd, vars rötter består av de gamla lagarna, är ett uttryck för en uppfattning om rättens nationella egenart i Montesquieus anda och att Kofod Ancher polemiserade mot Huitfeldts påståenden om ett starkt utländskt inflytande påJyske Lov. Lnligt Tammuppblandades Kofod Anchers nationalism också med rationella överväganden: kunskaper om gamla lagar medförde bättre förståelse av gällande rätt."*^ Kofod Ancher visade verkligen ett nationellt sinnelag och detta redan i förordet till det första bandet av »Lov-Historie», somkomut år 1769.“*^ Här skrev han om de gamla danska lagarna: »Men neppe findes der af Middel-Alderens Love, nogle saa fuldkomne, saa reene for alt fremmet, og saa vel overeensstemmende i alting med sig selv, som vores...». Detta uttalande riktade sig mc^t påståendet om dansk medeltidsrätts beroende av tysk rätt, i synnerhet av Sachsenspiegel. I såväl sin rättsencyklopedi som sin länsrätt förfäktade Kofod Ancher åsikten, att länsrätten var av nordiskt, i sista hand danskt ursprung. På 1770-talet företrädde Kofod Ancher även annars en klart nationell inställning. Han var medlem i kommissionen i målet mot Struensee år 1772.^0 Det andra bandet av »Lov-Historie» tillägnades, förutom den sinnessjuke Kristian VII, även drottning Juliane Marie och arvprins Frederik, vilka framstod som garanter för Hoegh Guldbergs dansknationella regim. Föreställningarna omden danska medeltidsrättens egenart och omäldre lagstiftning som »rötterna» till gällande rätt i Danmark-Norge återkommer upprepade gånger i Kofod Anchers produktion. I sitt år 1762 skrivnaförord till Jön Arnasons framställning av Islands historiska processrätt (se II 3.6.2.2.) dryftade Kofod Ancher också de gamla lagarnas »Nodvendighed og Nytte». Han konstaterade här om de dansk-norska lagarna, att de till största delen hade »den Lykke, at de ere indenlandske Frugter, fodte hos os selv og udspirede af vor egen Grund». Då det var frågan omDL och NL, »da findes derudi meget lidet somvi har fremmede Love at takke for», enligt Kofod Ancher fanns det i hela DL endast en artikel, sommed säkerhet var tagen ur Corpus luris.-'’' Jön Ärnason berömdes för att han hade velat visa den historiska bakgrunden till gällande Rabenius, De fatis, s. 51. Kofod Anchers arbete prisas i ampla ordalag av Rabenius (De fatis, s. 51 not ef) somdet mest lysande arbetet i såväl dansk juridik somlitteratur i allmänhet. Tatnm, Patriotische, s. 515 t. ■*** Jfr Tamm, Patriotische, s. 510. KofodAncher 1777, s. 23; Kofod Ayjcber, Samlcde III, s. 252. 50 Dahl, s. 131. 5' Se även Kofod Ancher 1777, s. 139 oeh 141.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=