365 tona ned Skånelagens danska ursprung. Nehrman förnekade uppgiften, att Valdemar den Store skulle ha föranstaltat omSkånelagens upptecknande; lagen var mycket äldre, och den hade inte uppkommit på kungens befallning utan sammanställts »af några Lagwittra män, af egen drifft ... vthur de i Skåne wedertagne Landzseder och antagne beslut och stadgar». Skånelagen byggde inte heller på Sachscnspiegcl, då den sistnämnda var »några Secula yngre» och lagarna inte hade någon likhet med varandra.Calonius gick ett steg längre och påstod, att Skånelagen liksom väst- och östgötalagarna baserade sig på västgötalagmannen Lumbers lagar. Han stödde sig på Hadorphs påstående, att Skåne sedan gammalt hade egna lagar, som mycket påminde om götarnas och danskarnas, och liksomNehrman kunde han inte godta Arild Huitfeldts uppgift om lagens uppkomst.Det kan nämnas, att Kofod Ancher däremot med en skarpsinnig bevisföring stödde Huitfeldt mot Hadorph. De svensk-finska rättshistorikernas moderata nationalism lecide aldrig till något danskhat, som man inte ens kan finna spår av i den här citerade htteraturen. Nehrman visade ju ännu en viss förkärlek för stormaktstidens chauvinism, och han var naturligtvis helt svensksinnad, men inte heller han hemföll åt någon invcktivfylld kritik av danskarna i stormakstidens anda. Skånes danska förflutna nämndes dock inte direkt i avsnittet omSkånelagen, och Skånelandskapens erövring karakteriserades av Nehrman med påståendet, att de var till Sverige »återwundne».^-'’ Även Stiernhöök hade påstått, att Skåne fordomvarit en del av Göta rikc,^*^ och Nehrmans beroende av Stiernhöök framträddeockså i förvirringen beträffande det finska Viborgs stadsprivilegier. I likhet med sin förebild talade Nehrman i samband med de svenska stadslagarna om, att de privilegier, »somK. Erick then Helga gifwit Wiborg Stad, äro uthkomne wid pass et seculum för Birger Jarls tid».-^^ Orsaken till Stiernhööks förvånande grova feldatering av Viborgs stadsprivilegier från år 1403 och förväxling av Erik av Pommern med Erik den helige är oklar, men det kan nämnas, att det danska Viborgs stadsprivilegier är från år 1150.^*^ - Även Olivecrona framhöll Skånes svenska ursprung, och han angrep häftigt den danske 1600-talsprofessorn Otto Sperling för dennes »ogrundade och orimmclige» teori omdanskan somNordens gemensamma urspråk. Han förklarade sig dock tro, att även »de lärde Danske Män, hwilke hafwa kundskap uti Nordiske Rikens historier, lära hafwa 34 Nehrman, s. 56. Calonius, s. 41 f. Kofod Ancher, Lov-Historic I, s. 43 tf. Det kan nämnas, att Skånelagen enligt nutida upptattning skall lia nedtecknats någtin gäng under 1200-talets första decennier; se Anners, Erik, Den europeiska rättens historia 1, Uppsala 1977, s. 173. Nehrman, s. 55-57 och 62. Sc Stiernhöök, s. 13. Nehrman, s. 58. Det har även framhållits (Stiernhöök, s. 328), att det reelan i Karl IX:s privilegiehrev från år 1607 felaktigt uppgavs, att Viborgs äldsta stadsprivilegier skulle vara givna av Erik den helige år 1103.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=