18 niska ekonomiska krisen, som tycks ha varit det enda stabila draget i såväl dansk-norskt som svensk-finskt samhällsliv, i viss mån även på möjligheterna att publicera juridiska alster. De nordiska rättsvetenskapsmännen verkade under knapphetens kalla stjärna, och det finns belägg för att publicerandet av färdigskrivna arbeten uppsköts eller helt omintetgjordes av finansiella skäl. Den litterära upphovsrätten var ett okänt begrepp och tryckningen av ett juridiskt arbete var inte ekonomiskt försvarbar utan ett privilegium, somförbjöd piratupplagor och tillförsäkrade författaren ensamrätten till sitt arbete. De öden, somClaudius Kloots »Then Swenska Lagfarenheetz Spegel» (1676) undergick, utgör ett gott exempel på de svårigheter, som en författare på 1600talet hade att kämpa med. Manuskriptet var enligt Kloot färdigt redan år 1653, och han anhöll då förgäves omtryckningsprivilegiumav Karl Gustavs bror hertig Adolf Johan.20 Också Kloots svåra ekonomiska förhållanden fördröjde publiceringen av arbetet, och då han äntligen år 1673 anmälde verket till kanslikollegiet för tryckning, fick han vänta på sitt privilegium till år 1675.21 Claes Rålambs »Observationes Juris Practical» var enligt verkets förord färdigt år 1652, men utkomförst år 1674. Bilden är dock inte helt dyster. Kloot lyckades slutligen ge ut såväl sin »Lagfarenheetz Spegel» somandra upplagan av sin kriminal— och processrätt hos Amund Grefwe i Göteborg, denne var även förläggare för tredje upplagan av Loccenius’ »Synopsis».22 Den högadlige Rålamb befann sig naturligtvis i en betydligt gynnsammare ställning än Kloot, och Rålambs arbete publicerades slutligen på antikvitetskollegiets försorg och kronans bekostnad.2^ Inte heller Johannes Loccenius behövde i allmänhet ge ut sina skrifter på eget förlag. Första upplagan av »Exercitationes juris» (1639) utkomännu Impensis Authoris, »på författarens bekostnad»,2'^ men sedan Loccenius blivit en erkänd juridisk auktoritet, hittade han en förläggare i Stockholmi rikets främste boktryckare på 1600-talet Henrik Keyser.25 Keyser var även förläggare för den fjärde upplagan av den lilla anonyma skriften ommorgongåvor.2^ Allt tyder på, att problemen i Danmark-Norge var likartade. Ostersen Veile fick kungligt privilegiumpå de två första upplagorna av »Glossarium», och alla tre upplagorna gavs ut på bokhandlare Joachim Moltkens eller dennes arvingars förlag. 22 Moltken var tydligen också förläggare för Henrik Ernsts »CatholicaJuris»,28 men senare blev det kärv^are. Professorn vid Köpenhamns univer22 Hallberg, s. 20 f. Hallberg, s. 44. -- Se Kloot, Synopsis (2. uppl.) och Kloot, Processus (2. uppl.), titelbladet. I Lagfarenhetsspegel anges dock något dunkelt: »Tryckt hos Amund Grefwe ... Medh egen Bekostnat». Se Rålamb, dateringen till Rålambs förord, titelbladet och antikvitetskollegiets förord. Loccenius, Exercitationes, titelbladet. Se Loccenius (1.-3. uppl.), Loccenius, Antiquitates, och Loccenius, Lexicon (1.-3. uppl.), titelbladen. Stiemhöök, Tractat (4. uppl.), titelbladet. -2 Ostersen Veile (1.-3. uppl.), titelbladen; se även Diibeck, s. 57. Ernsts titelblad har endast anmärkningen »Apud [hos] Joachimum Moltkenium».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=