16 I Sverige-Finland ledde Gustav Vasas kulturfientliga finanspolitik och den inrikespolitiska oron under hans söner till att Uppsala universitet kunde återupprättas först år 1593. Den juridiska fakulteten fick i Johannes Messenius sin första professor år 1609. Undervisningen i rättsvetenskap organiserades emellertid först genom en kunglig resolution år 1620, samtidigt somfakulteten fick sin andra professur. Den ena professorn skulle undervisa i Institutiones och moralfilosofi. En betydande nyhet också europeiskt sett var, att den andra professorn i sina föreläsningar skulle tolka de svenska lagarna.^ I statuterna från år 1626 föreskrevs det, att den förstaprofessor iuris skulle förklara de svenska lagarna och jämföra demmed de romerska, medan den andra skulle föreläsa över Institutiones, de viktigaste rättsprinciperna i etiken, politiken och i synnerhet i bibeln, somförklarades vara »omniumhonestarumlegumfundamentum» (alla hederliga lagars grund).^ Undervisningens tyngdpunkt försköts något i de nya konstitutionerna 1655 genomatt naturrättens ställning förstärktes och genom att man nu betonade moderna främmande, bl. a. danska, lagars betydelse i den rättskomparativa undervisningen, den ena professorn skulle undervisafrämst i svensk, den andra främst i romersk rätt.^ Fakultetens lärarkår hade utökats med en juris adjunkt redan år 1648.* Under stormaktstiden grundades på det egentliga riksområdet ytterligare ett universitet i Abo (1640; den gamla Åbo Akademi, flyttad år 1828 till Helsingfors) och ett i Lund (1666).^ Båda universiteten fick även en juridisk fakultet, Åbo Akademi dock endast med en lärostol. Det nygrundade universitetet i den östra riksdelen övertog emellertid Uppsala universitets statuter, och därför var den enda professorn vid den juridiska fakulteten förpliktad att undervdsa såväl i svensk som i romersk rätt och dessutom idka rättsjämförelse.’° I Lund, där ändamålet var att försvenska de nyerövrade provinserna, var man beredd att satsa mera på undervisningen i juridik, och man inrättade år 1668 en professur i svensk och dansk (somännu var gällande rätt i Skåne) privaträtt och en i romersk rätt. Båda professorerna skulle också idka rättsjämförelse. En nyhet var, att man kraftigt betonade betydelsen av en jämförelse också med ius natura: et gentium. Dessutomerhöll den juridiska fakulteten en tredje professur i naturrätt. Tjänstens enda innehavare blev den berömde Samuel Pufendorf; efter hans avgång lämnades lärostolen obesatt." Vid återupprättandet av Lunds universitet efter kriget 1675-1679 var det ekonomiska klimatet även annars sådant, att 5 MalmströmII, s. 29 f. * MalmströmII, s. 65; Brusiin, FS Rheinstein, s. 235. ^ Se MalmströmII, s. 71 f. * MalmströmII, s. 57. ’ Man upprättade också en kortlivad riddarakademi i Stockholm, Collegium illustre, som verkade endast åren 1626-1629. Undervisningen koncentrerade sig snarare på politik än juridik, och den kan förbigås här; omkollegiets verksamhet, se närmare Runeby, s. 182—191. Brusiin, FS Rheinstein, s. 237 f. " Rosén, s. 172 f. huvudprincipen förblev densamma: men
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=