L Litteraturenpå 1500- och 1600-talen 1. Rättsvetenskapens förutsättningar Litterärt verksamma praktiker är inte någon undantagsföreteelse ens under den nordiska rättsvetenskapens första sekel. Trots detta kan det vara skäl att börja framställningen med en kort överblick över de juridiska fakulteternas historia och därefter redogöra för de juridiska och ekonomiska problem, som alla juristförfattare hade att kämpa med. I enlighet med den medeltida universitetstraditionen erhöll också de första nordiska universiteten i Uppsala (1477) och Köpenhamn (1479) en juridisk fakultet. Undervisningen i juridik var dock avsedd somett biämne i prästutbildningen, och man undervisade i kanonisk rätt och troligen också i romersk rätt (Institutiones).' Till följd av de ständiga unionskrigen och senare också reformationen och grevefejden i Danmark upphörde de båda universitetens verksamhet i början av 1530-talet.- Universitetet i Köpenhamn återupprättades redan år 1537, och i statuterna från år 1539 grundades också den juridiska fakulteten på nytt. Man hade dock inte för avsikt att utbilda yrkesjurister, och fakulteten bestod av en encia lärostol. Undervisning i inhemsk rätt var en okänd företeelse i universiteten överallt i Europa på 1500-talet, och även i statuterna för Köpenhamns universitet, vilka förblev i kraft ända till år 1732, bestämdes det, att den juridiska fakultetens professor skulle föreläsa över Institutiones, m.a.o. ge grundundervisning i romersk rätt. Professorn skulle vidare, om han kände sig tillräckligt lärd uppgifter omdet somsades omlagarna i Platons, Ciceros och de antika historieskrivarnas arbeten samt omAristoteles" Politik. Den anspråklösa undervisningens ändamål var främst att utgöra ett biämne för blivande präster, även om statuterna uttryckte den fromma förhoppningen, att eleverna kunde bli män, sommed sina råd gagnade staten. Undervisning i dansk rätt nämndes inte i statuterna, och också den i utsikt ställde andre professorn skulle undervisa i Digesta och Codex.Redan därför var det naturligt, att professuren på 1500-talet och i regel ännu på 1600-talet besattes med tyska lärda. ' Omde medeltida juridiska fakulteternas verksamhet, se t. ex. Mahnström/, s. 66 ff. (Uppsala) och 104 ff. (Köpenhamn). - Malmström/, s. 112 tf. och 118. ^ Jorgensen, s. 12 f. och 18 ff.; Tamm, Retsvidenskaben, s. 25 ff., med statuternas text återgiven i dansk översättning. Jorgensen, s. 25 f. tie
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=