294 Lov, men i Sasrdeleshed efter vor borgerlige Lov: en Maade at forhverve Eyendom over en andens Ting, ved at have besiddet samme i en vis Tid rolig og upaaanket.»^^ Hedegaard angav, att grunden till hävden var den tidigare ägarens förmodade avstående, medan orsaken till att den blivit införd var bland annat »det menneskelige Kions Fred og Rolighed, og at Eiendommene maae blive visse».20 Dons ställde naturtillståndets naturrätt och den universella positiva lagen mot varandra, men först Kongsle-w analyserade, vad man menade med naturrätten, då man frågade sig, omhävden var förenlig med denna eller inte. Kongslews utgångspunkt var, att det rådde delade meningar omhävdens naturrättsenlighet: Wolff, somdefinierade hävden som ett förvärvande på grund av den tidigare ägarens presumerade övergivande av sin sak, ansåg hävden höra till naturrätten, medan bl.a. Leibniz påstod, att man inte lätt kunde förmoda ett sådant övergivande, och förnekade, att hävden var ett naturrättsligt rättsinstitut. Kongslew anslöt sig till dem, somansåg hävden inte vara iuris naturel, men han betonade hävdsinstitutets nödvändighet »i Selskaberne, i Staterne». Wolff hade själv hämtat sina argument just från »Selskabs-Retten». Äganderättsförhållandena i staten måste också säkerställas, processernas antal förminskas, den flitige uppmuntras och den försumlige straffas. Dessa skäl gjorde hävden nödvändig, ja t.o.m. rättfärdig i staten; hävden syntes på detta sätt ändå ha naturrättslig grund.2* Kongslewmåste nu ta ställning till frågan, hur man kunde förena dessa motstridiga påståenden, och han ansåg förklaringen ligga i att man använde sig av olika naturrättsbegrepp. Man kunde använda naturrätten »1) For en Samling af de Love, somved Erfaring og Förnuft udledes af Naturen. Her sasttes de naturlige Love imod de positive, men her indbefattes o^Jura universalia under Naturens Ret: 2) For en Samling af benxvnte Love, uden Hensigt til det vi kalde Selskaber. Her saettes de naturlige Love ikke aleene mod de positive, men og mod dem, der somalmindelige Begreber uddrages af Selskabernes Natur, hvilke vi kaldeJura universalia. ... Tages nu Naturens Ret i forste Bemterkelse, da bliver Hasvd Juris Naturae: Tages den i den anden, bliver Harvd ikkeJuris Naturs, men vel Juris civilis universalis: Dette udtryk bruge da vi, som forhen have taget Naturens Ret i denna Betydning.»-- Liksom Dons kom Kongslew fram till att man inte kunde söka hävdens grunder i naturtillståndet, utan att det var frågan omett i samhället nödvändigt rättsinstitut. Kongslew nämnde alla fyra argumenten för hävdens nödvändighet och rättfärdighet: äganderättens säkerhet, undvikande av processer, belöning för aktivitet och straff för passivitet. Dons II, s. 98 f. Hedegaard, DL 5. Bog, s. 495. Kongslen' II, s. 135 f. Kongslew II, s. 136 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=