11 nämnas den i Köpenhamn under år 1795 av juristen J. Kr. Host utgivna tidskriften »Nordia», somvar skriven delvis på danska och delvis på svenska och somuttryckligen strävade till ett närmande mellan de nordiska folken. 3. Forskningsläget Medeltidslagarna har traditionellt varit det centrala forskningsobjektet i nordisk rättshistorisk forskning, men även rättsvetenskapens historia har varit föremål för talrika undersökningar, och intresset för denna del av rättshistorien har snarast stegrats under de senaste årtiondena. Den äldsta framställningen av rättsvetenskapens historia komut redan år 1772, då Rabenius publicerade den första (och enda) delen av sin »De fatis litteratura: juridicx in Suecia commentatio». Den publicerade delen har tyvärr endast kuriositetsvärde, ciå framställningen i den forvetenskapliga historieskrivningens anda började mycket tidigt och slutade redan före landskapslagarna. Forskningar rörande rättsvetenskapens historia brukar ha en klart nationell prägel, och då man letar efter arbeten med en nordisk synvinkel, är utbytet ringa. Stig Jorgensen behandlar i sina tyskspråkiga artiklar om den skandinaviska rättsvetenskapens utveckling^'^ främst den danska privaträtten. Fengers »Romerret i Norden» (1977) är mera nordiskt orienterad, men det kan nämnas, att av finska rättsvetenskapsmän endast Calonius och Fr. W. Ekström (1871-1920) nämns, och även den senare betecknas som svensk.Även de avsnitt om den nordiska privaträttsvetenskapens histc^ria på 1800-talet, vilka ingår i band III/4 av »Handbuch der Quellen und Literatur der neueren europäischen Privatrechtsgeschichte» (1987) är självständigt skrivna av författare från de olika länderna och innehåller inga nordiska jämförelser. Då man går till litteraturen omde olika nordiska ländernas rättsvetenskap är det för det första uppenbart, att rättsvetenskapens historia är ett område, som av naturliga skäl ägnas föga intresse utanför juristernas krets.De rättshistoriska undersökningarna har koncentrerat sig på 1800-talets och det tidiga 1900talets utveckling. Det ovan nämnda verket »Handbuch der Quellen und Literatur» är signifikativt i detta avseende. Rättsvetenskapen på 1800-talet ägnas sammanlagt 150 sidor i band III/4, medan den nordiska 1700-talsjuridiken i en tidigare del (II/l) avfärdats på några sidor. Ävende nyare doktorsavhandlingar, sombehandlar rättsvetenskapens historia (Jan-Olof Sundell, Marie Sandström, Även Calonius hörde til! köparna av denna tidskrift; se Calonius, Bref, s. 124, 132 och passim. - I »Kiobenhavnske Ixrde Efterretninger» (KIE 1799, s. 229) ansåg man det vara varje dansk och svensk vetenskapsmans plikt att avvisa lögner omatt det rådde ett nationalhat mellan danskar och svenskar. Se t.ex. Jorgensen, Stig, Grundziige der Entwicklung der Skandinavischen Rechtswissenschaft, Juristenzeitung 1970, s. 529-535. Fengcr, s. 45. 1 den sista fullbordade delen av Sten Lindroths omfattaneåe »Svensk lärdomshistoria» (»Frihetstiden», 1978, 687 textsidor) ägnas »Statsförfattning, naturrätt och juridik» sammanlagt tolv sidor (s. 530 ff.).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=