276 olika stater, fanns det mycket i lagarna, somhade sin grund i staternas allmänna beskaffenhet och ändamål. Sådana allmänna politiska lagar, som för den allmänna säkerhetens skull behövdes i alla stater, var bestämmelsen, att avsiktligt dråp bestraffades med döden, samt förbudet mot äktenskap mellan nära besläktade eller besvågrade personer. Här fick Michaelis’ avhandling om Mose äktenskapsrätt sin betydelse. Då Michaelis hade visat, att förbudets orsak var »at betage Anledning til Skiorlevnet og deraf flydende onde Folger..., da er vel denne Lov almindelig, men politisk». Enligt Kofod Ancher var det en allmän plikt för varje lagstiftare att främja dygd och goda seder och i mån av möjlighet förhindra all anledning till ont.-53 Kofod Ancher var icke den förste att hänvisa till Michaelis. Dennes privatelev Rabenius förklarade sig utan dubier ansluta sig till de nyare filosofer och rättsvetenskapsmän, som förnekade förekomsten av ius divinum positivum universale, då det var säkert, att allt, som ansetts höra till denna rätt, antingen var naturrätt eller partikulär gudomlig rätt.^^-^ Även på denna punkt uppträdde Calonius som Rabenius’ eko.-^^ Rabenius hänvisade dock inte till Michaelis, och hans argument mot den allmänna gudomliga rätten bestod av påståendet, att all positiv rätt endast var gällande i det land, för vilket den stadfästs, varför den gudomligapositiva rätten överhuvudtaget inte längre hade någon bindande kraft. Liksomi brevet till Michaelis nämnde Rabenius den svenska domareden, somförpliktade domaren att följa Guds lag, och förklarade sig senare förklara edens innebörd.^56 Michaelis är däremot en ofta nämnd auktoritet i Calonius’ texter, t.ex. då det gällde att förklara orsaken till förbudet mot äktenskap mellan nära släktingar.--'*^ I dissertationslitteraturen hänvisade man ibland till »Mosaisches Recht».-^® Tengwall nämnde Mose lag, då han behandlade ratio legis till förbuden i GB, och påstod, att »Heliga Skriften tagen efter bokstafwen instämmer med förnuftet».359 Han åberopade emellertid också »Mosaisches Recht», där det var »sant och grundeligen bewist», att Mose lag måste tolkas med hjälp av »Israelitiska folkets sedwanor, och historien» och att äktenskapsförbuden i Mose lag inte fick tolkas extensivt.^^o Liksom Michaelis ansåg Tengwall, att äktenskapsförbud inte kunde motiveras med hjälp av begreppet »respectus parentelar».-^' Tengwall såg det dock somsin främsta uppgift att motarbeta den utvidgning av äktenskapsförbuden, som senare skribenter och domstolar i motsats till Luther -53 Kofod Ancher 1777, s. 11 f. Rabenius, s. 19. 355 Calonius, s. 4 f. 35^ Rabenius, s. 19; se även s. 16 f. 353 Calonius, s. 128. 358 Solander/J. J. t//pr (1782), s. 293. 359 TengiL'all, s. 3. Det kan nämnas, att Tengii'all (s. 2) även hänvisar till den danske biskopen Pontoppidan somkälla i detta kapitel. 36C Tengu-all, s. 4 not a.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=