259 eftersom man av den kunde lära sig »Principia Juris privati universalis»; betecknande nog användes »DoctrinaJuris Civilis Romano-Germanici» somett synomym för romersk rätt. Enligt Kofod Ancher var en rättsvetenskap utan romersk rätt en omöjlighet: »Nassten alt hvad, der fortiener at kaldes Jurister, har i mere end 2000 Aar udost al deres store Genie og Fliid paa de Romerske Love... Det er derfor vist, intet at vide af Romerske Love og Jurister, er saa godt somslet ikke at vide, at der er Jurisprudence til.»’'*^ I dansk rätt var enligt Kofod Ancher den romerska rätten särskilt viktig, eftersom lagen var så kortfattad och endast innehöll »Regula; Juris generales». Man behövde en subsidiär rätt: »...der forekomme in foris utallige mange Casus, som ikke kunde decideres ved Loven, ved dens Förklaring eller Analogic, hvorudi Decisionen folgelig maa hentes af Jure Universali.» Ett problem var, att den romerska rätten i Danmark endast gällde som naturrätt, ius universalc, medan den i Tyskland gällde sompositiv rätt, ius civile. Därför måste danska jurister ha minst lika goda insikter i romersk rätt som tyska jurister. I Tyskland var det ofta tillräckligt, att man visste vad lagen sade, medan det i Danmark inte räckte till att veta, att någonting sades i romersk rätt, »men fornemmelig bor vi vide, rationes &originemlegum, at man ikke, somofte skeer, antager det for Jus Universale, somvirkelig er Civile og Positivum, og har sine besynderlige Aarsager».''*^ Även enligt Kofod Ancher borde romersk rätt studeras först efter den inhemska; annars var det risk för att studerandena vid läsandet av egna lagar »dreye alting efter den Romerske». Norregaard behandlade utförligt den romerska rätten, trots att denna enligt honom inte kunde antas vara en betydande källa till de danska lagarna. Den romerska rätten var trots allt till stor nytta för danska och norska jurister, ty genom studiet av romersk rätt lärde man sig juridiskt språk och tänkesätt och juridisk ordning, utan vilken det skulle vara omöjligt att uppnå en systematisk kunskap om juridiken. I likhet med Kofod Ancher ansåg Norregaard, att den romerska rättens största betydelse låg i att den var en slags tillämpad naturrätt. En dansk jurist hade i den romerska rätten »en Slags almindelig borgerlig Ret, der ... kan ... veilede hamtil Natur-Retten selv, der er saa vigtigfor ham, baade naar Lovene skal forklares, og naar de tie..., men er tillige saa vanskclig i mange Tilfxdde at indse paa egen Haand». Den romerska rätten fungerade somexempel och bevis på, hur allmänna principer kunde tillämpas i samhället. Norregaards framställning är starkt påverkad av Kofod Ancher, men betydligt utförligare, då det var frågan ombruket av romersk rätt. Man måste iaktta försiktighet vid användandet av romerska »Lov-Aarsager» i Danmark, Kojod Ancher 1755. s. 23 f. Kofod Ancher 1755, s. 70. Kofod Ancher 1755, s. 70. Norregaard I, s. 48 i. 147 146
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=