258 lätt irritation över den romerska rättens spetsfundigheter. Kongslew utbrast efter sin uppräkning av olika romerskrättsliga indelningar av saker: »Men hvorhen med disse Romerske Begreber i den Danske Lovkyndighed?»’^'^ Han fortsatte dock att behandla indelningarna och hänvisade också annars till romersk rätt.''^^ Brorson kunde tala om»Roms snedige Patricier», som»skulte ... deres Herskelyst under Formulernes Maske», medan danska regenter endast använde sig av naturrättens egna föreskrifter.Att den icke latinkunnige Ewensen instämde med Hoier och förringade den romerska rättens betydelse,är naturligt. De utförligaste ställningstagandena till den romerska rätten är däremot positiva. Clitaus »Overeensstemmelse og Forskia:!» byggde på romersk rätt, varför det inte är förvånande, att han ansåg den romerska rätten innehålla »mangfoldige almindelige Larrdommer» och ingen rätt i hela världen vara »saa fuld af saa mange herlige Defimtiones som den romerske».I »Juridisk Examen», vars två första delar behandlade romersk rätt, argumenterade Clitau ännu utförligare för sin ståndpunkt, enligt vilken det var mödan värt att läsa romersk rätt även i ett land, där denna rätt inte var gällande och där det var förbjudet att i domstolarna åberopa sig på främmande rätt. Clitau upprepade sina åsikter om den romerska rättens höga nivå, men nu betonade han också, att det i den romerska rätten fanns mycket, som egentligen var naturrätt. På detta sätt kunde man också kringgå förbudet mot utländsk rätt. Konungen hade inte förbjudit domstolarna att döma efter naturlig billighet, dvs. naturrätt, då tillämpligt lagstadgande saknades, och i detta fall kunde man ofta hitta naturrättens regel i den romerska rätten. Domaren fick dock inte åberopa sig på denna rätt, »thi det er ey Ret eller Uret i hans Land, fordi det staaer i den Rc^merske Ret, men fordi det grunder sig paa Naturens almindelige Ret, der er antagen i alle Riger og Lande i Verden, og folgeligen ogsaa i hans Land». Clitau frågade sig också, om det inte vore bättre att »consulere Systemata og Compendia, som handle om Naturens Ret allene», än att ta omvägen över den romerska rätten, »hvor i borgerlige og naturlige Love ere blandede med hver andre». Den romerska rätten var dock den bästavägen till kunskap omnaturrätten: »Thi der findes ingen Systema eller Compendiumover Naturens Ret, hvori de naturlige Love ere bragte i saa starrk en Praxis, eller hvor i saa mangfoldige Casus og Omsta;ndigheder forekomme, somi den Romerske Ret.»*'*'* Av större betydelse för den romerska rättens anseende i Danmark-Norge var, att Kofod Ancher redan i första upplagan av sin encyklopedi (1755) ansåg den romerska rätten vara ett uttryck för naturrätten. Romersk rätt var nyttig, Kongsleic' II, s. 4. Sc t.ex. Kongslezi' II, s. 12. '■*’ Brorson, DL 5. Bog, I, s. 2. Ewensen, Fortale; Ewensen, Meddoms-Ma:nd, s. 14. Clitau, s. 8. Clitau, Examen I, Fortale.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=