7 I straffrätten eller kriminalrätten var teologins inflytande starkt under 1600talet, då strafflagstiftningen ytterligare skärptes. 1600-talet är också det århundrade, då de europeiska häxförföljelserna nådde Norden, och bestämmelserna omtrolldomsbrottet i de nordiska kodifikationerna ger ännu uttryck för en orubbad häxtro. Skeptiska röster hördes dock tidigt, och på 1700-talet kunde den bildade opinionen inte längre acceptera lagarnas tilltro på möjligheten av häxeri. Senare delen av 1700-talet kännetecknas även annars av upplysningens kamp mot den brutala, godtyckliga och ineffektiva straffjustisen, och Cesare Beccarias tankar väckte på 1760-talet genklang på flera håll i Europa. Beccaria tog också som den förste upp frågan om dödsstraffets berättigande överhuvudtaget. Upplysningens kritik av den traditionella straffrätten kulminerade i kravet nulla poena sine lege. Avsnitten omstraffrättens utveckling behandlar främst de här nämnda frågorna. Processrätten betraktades länge som en praktisk lära, som en ung jurist bäst kunde lära sig i yrkeslivet efter avslutade akademiska studier. Processrätten var också ett område, där dansk-norsk och svensk-finsk rätt i betydande grad skilde sig från varandra. Trots processrättens ställning som en praktisk färdighet var processrättsliga arbeten redan under den här behandlade perioden inte sällsynta, och processrätten hävdade sin plats som ett centralt rättsområde inom ramen för Institutionessystemet. De olika positivrättsliga utgångspunkterna utgjorde heller inget hinder för gemensamma frågeställningar i den nordiska processrättsliga litteraturen. Här bör särskilt framhållas de problem, som den legala bevisteorin ledde till, främst det allmänna användandet av tortyr som ett nära nog ordinärt rättegångsmedel. Privat-, straff- och processrätt anses traditionellt vara det egentliga objektet för rättshistorisk forskning. Detta arbete har dock utvidgats till att omfatta även statsrättens utveckling, varvid främst Montesquieus inverkan i Norden har beaktats. Man kan däremot inte tala om en gemensam nordisk utveckling inom den positiva statsrätten. Det danska statsskicket stabiliserades redan år 1660 genom införandet av enväldet, medan statsskicket i Sverige-Finland undergick radikala förändringar med några decenniers mellanrum fram till år 1809. Statsrätten är också ett område, där politiska konjunkturer och censuren har haft ett direkt inflytande även på den juridiska litteraturen. Redan Gustav Hugo delade in rättsvetenskapen i rättsfilosofi (rättsteori), rättsdogmatik och rättshistoria.Denna indelning tillämpas även i detta arbete såtillvida, att den vetenskapshistoriska avdelningen avslutas med en framställning av de viktigaste utvecklingslinjerna inomden rättshistoriska forskningen. I detta avsnitt undersöks närmast frågan omden inhemska lagstiftningens ålder och äldsta historia, och dessa rättshistoriska framställningars beroende av historieforskningen i allmänhet. Den rättshistoriska litteraturen är också den Sc Hugo, Gustav, Lehrbuch eines civilistischcn Cursus, I, Juristisclic Encyclopädic, 3. Aufl., Berlin 1806, s. 20.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=