246 Den wolffianska naturrätten upplevde dock en renässans i Sverige-Finland ännu under 1790-talet: Norregaards naturrätt utkom i svensk översättning år 1796, och den var i flitigt bruk i Abo.^^ Calonius och hans vän Henrik Gabriel Porthan var immuna mot kantianska tongångar.^^ Calonius skrev till Porthan år 1797, att han ej tittat på Kants »Metaphysik der Sitten», då han föresatt sig att inte läsa »något Kantianskt drafvel».^^ Calonius talade även senare om kantianismen med bitande ironi: kantianismen regerades av »en obegripl. jargon, en abstractionssjuka som är faselig», och då man i den kantianska filosofin »ej kan lysa med begriplige sanningar, måste man söka sig en art reputation genom ett ömkansvärt svärmeri i det rena förnuftets oomfattliga regioner»>^ Calonius vågade dock anta, att kantianismen inte skulle bli »på långt när i så många år fölgd och firad somWolffianismen»;^° en spådom, som endast såtillvida slog in, att de olika tyska filosofiska systemen i rask takt efter varandra inverkade på rättsvetenskapen i början av 1800-talet. 1.2, Rättssystematiken Teoretiska dryftanden av rättssystematikens ändamål samt rättssystemets natur och uppbyggnad är mycket sällsynta i den här behandlade litteraturen. Längre sammanhängande framställningar saknas helt, och det är uppenbart, att 1700-talets nordiska rättsvetenskapsmän ägnade rättssystematiken ett på sin höjd förstrött intresse.71 De sparsamma uttalandena omrättssystematikens betydelse och rättssystemets uppgift visar, att man betraktade det hela som en främst didaktisk fråga. Enligt Nehrman var ändamålet med en indelning av lagfarenheten att »giöra den tydelig».^2 Olika systematiska indelningar betraktades därför som en ändamålsenlighetsfråga. Rabenius och med honom Calonius rekommenderade Institutiones-indelningenpersonce-res-actiones, därför att den var allmänt använd och ändamålsenlig, och konstaterade, att stridigheterna om rättens olika objekt gällde mera framställningssättet än själva vetenskapen.^^ Enligt Kofod Ancher måste man få »Lovens L^rdomme sammenbundene i et System», vilket var »et uforbiga^ngelig fornodent Middel til en grundig Lovkyndigheds Befordring». Han ansåg dock också, att systematisk kunskap krävdes för lagSe även Klinge, s. 678. Enligt Klinge (s. 723) höll Porthan föreläsningar i wolffiansk naturrätt ännu hösten 1802. Calonius, Bref, s. 267 f. (14.4.1797). Calonius, Bref, s. 341 (13.4.1798); s. 374 (2.11.1798). Calonius, Bref, s. 341 (13.4.1798). Om rättssystematiken i 1700-talets nordiska litteratur, se närmare Björne, Nordische, s. 128-171. Nehrman, s. 23. Rabenius, s. 33; Calonius, s. 105. 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=