234 Detta framställningssätt blev med tiden allt mera utpräglat, och är särskilt framträdande i den gamle 0rsteds memoarer, där de stora linjerna drunknar i en aldrig sinande ström av detaljer. Medan framställningssättet ofta gör det svårt för läsaren att sätta sig in i 0rsteds argumentering, är dennes till ytterlighet stegrade självkänsla, snarstuckenhet vid kritik och en viss grovhet i polemiken däremot enciast skönhetsfläckar, som inte förringar 0rsteds betydelse som rättsvetenskapsman.'^-^ 3.9.4. Mcllanbokslut Vid sin utnämning till deputerad i Danske kancelli var 0rsted redan en känd och aktad rättsvetcnskaplig auktoritet. Medan den av 0rsted djupt föraktade Baden i sin litteraturhistoria endast nämnde 0rsted i ett par fotnoter och dessutomhelt riktigt fruktade, att dennes utförlighet allvarligt skulle fördröja utgivningen av det »viktiga och brukbara» supplementet,'^-^ slog man i en recension från år 1810 an den ton, somsedan skulle bli förhärskande i den rättshistoriska forskningen under en lång tid framåt: äldre dansk-norsk rättsvetenskap målades upp i mycket dystra färger och 0rsted betecknades som en grundläggare, som måste börja från intet, då det gällde att bygga upp en inhemsk rättsvetenskap.0rsteds internationella berömmelse och nordiska inflytande hörde dock ännu framtiden till. Redan i »Juridisk Maancdstidcnde» (1802, s. 236-238) riktade Orsted ett våldsamt angrepp mot prof. Rasmus Nyerup för att denne »i sin sa:dvanlige naive Maneer parenteret over denne Tidende» och dessutom (såsom det skulle visa sig, helt riktigt) vågat förutspå tidskriftens snara död, trots att 0rsted själv ansåg det vara »infra dignitatem» att disputera med denne »Laieus i Jurisprudentsen». - I supplementet, Orsted III, s. 288, avfärdades Badens kritik som »en psychologisk Problem», och Orsted försvarade (III, s. IX t.) sin »Bitterhed» med den »lidet passende, fornemme Tone», i vilken Baden brukade tala om 0rsteds arbeten. Jfr. Dahl, som, s. 512 not 23, på grund av fel sidangivelse i 0rsteds förord anser, att denne talar om Schlegel. — Se även Blegvad, Mogens, 0rsted som moralfilosof. 0rsted 1778-1978, s. 33-53; här: s. 49 f. (striden med Schlegel) och Koch, Carl Henrik, 0rsted og striden omviljens frihed. 0rsted 1778-1978, s. 87-121. (»f lovvitz-fejden»). Se även TroelsJorgensen, 0rsted, s. 40. Baden, s. 101 not 219 och 220. KIE 1810, s. 785 f. Enligt Nellemann, s. 3, var recensenten filosofen E. C. Sibbern. 428
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=