RB 52

230 produktion kom till före den historiska skolans uppkomst i Tyskland, och såsomskall visas i del III, hörde 0rsted ingalunda till de radikalaste förnyarna av rättsvetenskapen. Rättsfilosofiskt förblev 0rsted i stort sett trogen de åsikter, somhan kommit framtill redan under 1800-talets första år.'^'^ Trots sina tvivel på den traditionella rättssystematiken verkade han aldrig för en förnyelse av denna (se III 1.2.), och i straffrätten hyllade han utpräglat konservativa tankegångar (III 3.3.-4.). Han komi sin senare produktion att lägga grunden till en förnyelse av rättskälleläran i Norden, men i sina tidigareverk, t.ex. supplementet till Norregaards system, godtog han ännu i stort sett äldre föreställningar (III 1.3.). Naturligtvis verkade redan den unge 0rsted på många punkter för en förnyelse av rättsvetenskapen; i detta arbete framförs somexempel hans kritik av de traditionella föreställningarna om hävd och preskription (III 2.1.) och den legala bevisteorin (III 4.1.). Litteraturen om 0rsted torde kvantitativt överstiga allt det, som överhuvudtaget skrivits omnordisk rättsvetenskap fram till mitten av 1800-talet. 0rstedlitteraturen inleddes av Carl Ussings »Anders Sandoe 0rsted som Retslarrd» (1884), och bokens syfte var att propagera för en uppvärdering av 0rsted, vars realistiska eller deskriptiva metod kritiserats redan av Fr. Chr. Bc)rnemann.'**^ Följande år utkom första delen av J. Nellemanns, H. 011gaards och Carl Goos’ omfattande undersökning av 0rsted som rättsvetenskapsman. Nellemann skrev en allmän inledning och behandlade 0rsteds inflytande på processrätten (1885), 011gaard tog sig an 0rsted och privaträtten (1887), medan slutligen Goos i två band undersökte 0rsteds betydelse för moral- och rättsfilosofin samt straffrättsvetenskapen (1904-1906). 0rsted-forskningen dominerades under första delen av detta århundrade av Frantz Dahl, författare till »Anders Sandoe 0rsted som Retsl^rd» (1926) m.fl. skrifter, och Troels G. Jorgensen, som gav ut 0rsteds skrifter och dessutom, förutom talrika uppsatser, publicerade fyra monografier, »Anders Sandoe 0rsted som Dommer» (1928), »Anders Sandoe 0rsted. Hans Liv og Arbejde» (1933), »De 0rstedske Straffelove» (1948) och »Anders Sandoe 0rsted. Juristen og Politikeren» (1957). Den äldre 0rsted-forskningenpräglas av en okritisk vördnadför 0rsteds insatser somrättsvetenskapsman. Denna inställning beledsagas i allmänhet av en nyanslös nedvärdering av 1700-talets rättsvetenskap för att ytterligare förhöja 0rsteds betydelse. Redan Nellemann talade om, att den danska och norska rättsvetenskapen på 1700-talet befann sig i »en sorgelig Forfatning, baade i og for sig betragtet, og sammenlignet med Retsvidenskabens almindelige Udviklingstrin».*^^^ Nellemann medgav, att 0rsted med iver vände blicken mot tysk rättsvetenskap, men han tilläde, att om man betraktade allt det, som 0rsted Se Gagnér, TfR 1980, s. 367 ff. Se Tamm, 0rsted, s. 12; Dahl, s. 196 ff. Nellemann, s. 2.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=