5 den omfattande dissertationsfloran i Sverige-Finland. Då gränsdragningen var flytande och oklar, kunde det uppstå stridigheter om, till vilken fakultet ett visst tema hörde.^ Olaus Petri är känd somSveriges reformator, men det är också berättigat att betrakta honomsom en skolad jurist, somju också tidvis innehade en juridisk tjänst. Andra teologer hade en rent akademisk eller kyrklig karriär, men de kunde dock med sakkunskap behandla också rättsdogmatiska frågor. Utan att ringakta den betydelse, somdessa teologers (t.ex. Niels Hemmingens) produktion har haft för rättsvetenskapens utveckling, har jag av arbetsekonomiska skäl varit tvungen att lämna deras alster utanför framställningen. Då det gäller dissertationerna har jag tillgripit en rent mekanisk gränsdragning. Endast de dissertationer, som ventilerats i de juridiska fakulteterna, har här räknats till den rättsvetenskapliga litteraturen, även omdetta lett till, att en stor del av de naturrättsliga avhandlingarna lämnats utanför framställningen. Det är även svårt att dra skarpa gränser mellan statsrätt, statskunskap och politik, och t.ex. den till den filosofiska fakulteten hörande s.k. professor skytteanus i Uppsala presiderade för talrika disputationer med statsrättslig karaktär. Även i detta fall har fakulteten fått vara avgörande. En utförlig behandling av samtliga juridiska dissertationer är naturligtvis omöjlig — det torde röra sig om sammanlagt omkringtusen avhandlingar i de båda nordiska rikena. Jag har därför koncentrerat mig på de hittills föga beaktade examensdissertationer, som efter förordningen Sverige. ämbetsexamina 1749 under några årtionden skrevs i om Den litteraturhistoriska delen har indelats i två huvudavdelningar, som behandlar dels 1500- och 1600-talets juridik, dels litteraturen på 1700-talet och i början av 1800-talet. De två första seklen kännetecknas i europeisk doktrin av fransk humanism, den nederländska skolan och tysk-romersk rätt, usus modernus pandectarum, medan den under 1600-talet framväxande rationalistiska naturrätten blev den kanske viktigaste inspirationskällan för 1700-talets rättsvetenskap. Under 1600-talet uppstod i Sverige-Finland en rätt omfattande litteratur, sombehandlade den inhemska rätten, medan en motsvarande litteratur nästan helt saknas i Danmark-Norge, även om en naturrättsligt färgad dissertationslitteratur växte fram under 1600-talets sista och 1700-talets första decennium. En naturlig gräns mellan 1600-talets och 1700-talets rättsvetenskap kan dras i början av 1710-talet, då det stora nordiska krigets följder kan skönjas också inom juridiken. I Sverige-Finland avbröts verksamheten vid Åbo Akademi för närmare ett årtionde av den ryska ockupationen år 1713, och undervisningen i Lund var tidvis nedlagd i början av 1710-talet på grund av krigshandlingarna eller pesten. Även vid Uppsala universitet avstannade disputationerna i den juridiska fakulteten på 1710-talet. Också i Danmark-Norge var samma decenniumen i stort sett improduktiv tid i rättsvetenskapen. ** Se t.ex. Tarnm, Nolo falcem, s. 48; MalmströmII, s. 131 ff.; Vallinkoski I, s. 275.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=