228 i motsats till sina föregångare i sitt första nummer en programdeklaration, i vilken utgivaren Christian Krohg förklarade sig ämna ge ut »Samlinger af juridiske Afhandlinger og Efterretninger ominden- og uden-landsk juridisk Litteratur og Lovkyndighed». Utgivaren ansåg sig ha närmast en förmedlande uppgift, genomatt samla och kanske rädda från glömskan det, somförtjänade att få uppmärksamhetd°6 Krohg återvände till Norge efter två band,‘^°^ och tidskriftens utgivningövertogs av 0rsted. Av »Juridisk Arkiv» utkomåren 1803—1812 sammanlagt 30 delar. Sistnämnda år ändrades namnet till »Nyt juridisk Arkiv», men utgivaren lovade att väsentligen fortsättapå den tidigare linjen.»Nyt juridisk Arkiv» utkomäven den i sammanlagt 30 delar åren 1812-1820. Enligt Krohgs programförklaring skulle »Juridisk Arkiv» klart skilja sig från de tidigare tidskrifterna, som koncentrerade sig på utgivningen av rättsfall. De två första banden innehöll främst officiella dokument med tyngdpunkt på Norge, betänkanden av i synnerhet L E. Colbiornsen, några fakultetsutlåtanden, en översättning av en artikel av Feuerbach (se III 3.3.) och talrika recensioner. Tidskriftens profil förändrades helt genom av att 0rsted övertog utgivningen.Från och med band tre utgörs tidskriftens stomme av Hof- og Stadsrettens, från år 1805 den Kongelige Lands-Over-Rettens samt Hof- og Stadsrettens domar (sista bandet innehåller Hojesterets domar i dessa mål) samt av artiklar skrivna av utgivaren. Recensionerna upphördeså gott somhelt efter några band. Rättsfall från andra domstolar samt några fakultetsresponsa fyllde ut materialet. Artiklar skrivna av utomstående var fortfarande en sällsynthet: ett halvt dussin uppsatser av den tidigare nämnde Seidelin och kandidaten F. C. Sibbern.'+'O 0rsteds egna artiklar behandlade ofta straff- eller processrättsliga temata, särskilt kan nämnas serien »Prove af en tilkommende L^rebog over Criminalretten».'^*' Innehållsmässigt betraktades »Juridisk Arkiv» åtminstone av förläggaren som en direkt efterföljare till »Juridisk Maanedstidende». De första juridiska tidskrifterna blev inte långlivade, och först de av 0rsted utgivna alstren utkomregelbundet under en längre tid. I ett par fall ledde den allt JA 1 (1803), Forerindring. Krohg gav samma år ut »Forsog til en Ledetraad ved Forelarsninger over Folke-Retten» (280 s.), som var en lärobok i positiv folkrätt för Kadet-Academiet, men somenligt författaren också förtjänade att läsas av »den xldre Soekriger». Frågan omhavens frihet och neutralitetsbegreppet hade sedan 1780-talet varit föremål för ett antal skrifter, vilka inte behandlas här; se Bibliotheca Danica I, sp. 608 f. Dit/?/, Juridiske, s. 195. JA 30 (1812), s. 1. Dahl påstår felaktigt (Juridiske, s. 195), att 0rsted ytterligare skulle ha betonat Krohgs utgivningslinje, medan Wagner, s. 688, korrekt återger förändringen. JA 8 (1806), s. 176 ff.; 9 (1806), s. 178 ff.; 23 (1810), s. 174 ff. och 27-28 (1811), s. 183 ff. JA 15 (1808), s. 189 ff., 21 (1809), s. 177 ff., 22 (1810), s. 1 ff., 29 (1811), s. 169 ff. och 30 (1812), s. 3 ff. ■*■- Förläggaren Andreas Seidelin meddelade i KIE 1804 (s. 257), att han utan vidare betraktade prenumeranterna på »Juridisk Maanedstidende» som prenumeranter på »Juridisk Arkiv», om de inte uttryckligen protesterade. 412 406 407 408 409 410
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=