225 Skrivefriheden, han ikkun ved dem derfor skal vorde straffet Den ivrige svenskvännenJens Kragh Host^^^ (se även nedan) gav senare ut ett nummer av »Lommebog» (1804), i vilken innehållet utökades med ett par översatta avsnitt ur Feuerbachs och Michaelis’ skrifter. Sekreterare Jacob Just Gudenrath (1758—1825) började år 1798 ge ut »Juridisk Bibliothek», en rent rättsvetenskaplig fortsättning på »Statistisk, Juridisk og Litterarisk Bibliothek», som han tillsammans med Bärens grundat år 1792 och i vilken han skrivit en stor del av artiklarna.Endast ett band kom ut, medan det första häftet av band två gavs ut först år 1824. Redan år 1800 hade Gudenrath meddelat, att han upphörde med »Juridisk Bibliothek» på grund av Tryckfrihetsförordningen 27.9.1799, då han inte visste, om hans tolkning av förordningen var densamma som myndigheternas; han var inte rädd för sin egen del, men han var gift och hade barn.^^^ I förordet år 1824 berättade Gudenrath utförligare om sina svårigheter. Häftet hade legat färdigt tryckt i tjugofemår, men »den overmaade syge og sindsvage» boktryckaren hade inte vågat ge ut arbetet efter utfärdandet av Tryckfrihetsförordningen 27.9.1799, trots att två av Köpenhamns polismästare efter varandra på begäran läst och rättat texten. Huvudinnehållet i bandet år 1798 utgjordes av en fortsättning till Gudenraths tidigare i »Statistisk ... Bibliothek» publicerade avhandling »Kritisk Undersogelse omhvad den Ting er, man har givet det besynderlige Navn: Misgierninger mod Religionen, eller Censur over de Forbrydelser, som Fordums Geistlighed har pakket ind i vor kriminelle Lov?» samt ett par rättsfallsreferat, bl.a. »Det Kongel. Danske Cancellie anklaget för Thronen ... af Cancellieraad Holm», vilket tyder på ett mera kontroversiellt innehåll än i Bärens’ »Lommebog». Gudenrath var även annars känd för radikala åsikter. 3.8.2. Astrasa. Et Tidsskrivt Först »Astra:a», »Juridisk Maanedstidende» och »Juridisk Arkiv» var till innehåll och varaktighet sådana, att de kan anses inleda den egentliga rättsvetenskapliga tidskriftsfloran. Den av Schlegel på boktryckareJoh. Frederik Schulz’ förlagutgivna »Astrara» utkom med ojämna mellanrumi sammanlagt fem band åren 1797-1805 i Köpenhamn (I 1797, II 1799, III 1800, IV 1802 och V 1805; 8;o). De tre första banden utkomi fyra häften och det tredje i tre, medan det sista bandet inte indelades i häften. »Astrxa» var liksomtidskrifterna i allmänhet på denna tid ett enmansföretag och upphörde, då Schlegel tröttnade eller möjligen på grund av brist på material. Trots sin korta och sporadiska levnad ^87 KIE 1797, s. 819. Om Hosts skandinavism, seJobs. Steenstrup, s. 151. Recensenten i KIE (1793, s. 552) betraktade redan denna tidskrift som den första juridiska tidskriften efter »Juridiske Tilskuer». KIE 1800, s. 106. Se Litteraturhistorie, s. 480. 388 389 390 15
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=