223 än juridiskt intresse, och först i det sista häftet dominerade de civilrättsliga målen. Trots att Wiwet själv häftigt förnekade det,^^*’ är det uppenbart, att han hade haft den franske advokaten Pitavals berömda »Causes célebres» i tankarna vid redigerandet av sin samling. En juridisk veckotidskrift från 1770-talet är Peder Magnus Trojels »Juridiske Tilskuer» (1776; 4:o), ett tillskott i spectatorlitteraturen med Jens Schelderup Sneedorffs »Den patriotiske Tilskuer» somnärmaste förebild.Trojels »Tilskuer» upphörde dock redan efter 37 nummer. Den täta utgivningstakten förklaras av att varje nummer bestod av endast ett halvt ark, dvs. 4 sidor. »Tilskuer» ville kritiskt granska »Vrange ved Retterne vedtagne Meeninger, mere sigtende til Privates Fordeel, end til at opnaae Lovenes 0iemaal» och emellanåt »utvandre paa de Egne, hvor Lovkyndigheden ligger i Fxlledskab med andre Videnskaber».^^*^ Innehållet, av allt att döma även de flesta insändarna, skrevs till största delen av utgivaren med benägen hjälp av brodern Peder Kofod Trojel. Populära ämnen var krigslagfarenheten (utgivaren var auditör)-^^'^ samt kritik av Hedegaards skrifter (se 3.7.5.). Tidskriftens två sista nummer består av en inledning till en kommentar till DL:s första bok, som liksomrecensionerna av Hedegaards arbeten tydligen skrivits av Kofod Trcijel. - Något mera långlivad än »Tilskuer» var den redan omtalade »Samlinger af juridiske og historiske Materier» av Lorentz Ewensen (1784-1786; se ovan 3.6.1.), som var ett första försök till en norsk juridisk tidskrift. Rättsfallspublikationerna blev allt allmännare mot slutet av århundradet. 1790talet dominerades av Hans Nicolai Nissens skrifter. Nissen, somvar vicelancfsdommer och Kongslcws efterträdare somlärare i juridik i Soro, motiverade sin aktivitet med att han på detta sätt kunde verka för rättsvetenskapens fre^mma, då bristen på studenter i Soro hindrade honomatt hålla föreläsningar.Studentantalet i Soro hade sjunkit till fyra år 1789, och verksamheten upphörde helt på 1790-talet. Nissen började sin utgivarverksamhet med att från och med det andra häftet överta »Sixllandsfars Landstings Efterretninger», som grundats av Adam Gottlob Kraft i Soro år 1791. Är 1796 delade Nissen upp »Efterretninger» på två tidskrifter, »Sia:llandsfars Landstings-Tidende», (I-X, 1796-1805; 8:o) och »Themis. Et Tidsskrivt» (I-X, 1796—1805; 8:0).-^^- Uppdelningen motiverades Wiu-et II, I, Forerindring. C')m den d.inska spectatorlittcr.ituren, som liadc den engelska »Spectator» som förebild, se Litteraturliistorie, s. 225 ff. 37S Tilskuer, Indbydelse til Subskription, s. 4. Tilskuer, nr. 6 ff, 30-32 och 34. 380 Nemesis, s. VT. Litteraturhistorie, s. 197. Baden försökte sig pa en landstingstidsskrift: endast tre, delvis försenade häften av »l.ollands og Falsters L,andstings-]ournal for Aarct 1796» kom ut. Om Nissens, Badens och övriga rättsfallspublikationer, se även Wagner, 675 tf.; /Du/t/, juridiske, s. 193 f. 381 376 377
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=